– Arga människor har övergett sina Ncell-simkort och slutat ringa med Ncell. Och vissa extremister har bränt mobilmaster och anläggningar, säger journalisten Om Thapa då Uppdrag granskning träffar honom i Nepal.
Allting handlar om en skattetvist mellan nepalesiska myndigheter och Telia. Efter att företaget slagit ifrån sig krav på att betala reavinstskatt i Nepal, har försäljningen av Telias tidigare dotterbolag Ncell, blivit en het politisk fråga i det lilla bergslandet.
– Nepalesisk media har skrivit mycket om våra skatterättigheter här i Nepal. Vi lyfte fram frågorna och folket anser att Ncell undgår skatt.
Ingen skatt – inget Ncell
Det var misstanke om korruption och oetiska affärer i länder som Azerbajdzjan, Uzbekistan, Kazakstan, Nepal, Georgien och Tadzjikistan som gjorde att telekomjätten Telia slutligen valde att avsluta sina affärer i hela Eurasien.
Men utträdet har gått långsammare än väntat och hittills har man bara lyckats sälja dotterbolaget i ett av länderna, det fattiga och korrupta Nepal.
Då det blev känt att Telia inte vill betala skatt för försäljningen av Ncell har företaget blivit utsatt för bojkott genom kampanjen No tax – no Ncell, Ingen skatt – inget Ncell. Och via hashtaggen NotaxnoNcell växte bojkottkampanjen på nätet.
Arkitekten Subhash Adhikary säger till Uppdrag granskning att han och några likasinnade startade kampanjen tillsammans.
– Vad vi gjorde var att vi började med sociala medier. Det var till exempel en person som meddelade att han inte tänker ringa Ncell-nummer eller ta emot samtal från Ncell. Och några likasinnade, vi satte oss ner, och startade kampanjen att vi inte tänker använda oss av Ncell längre.
Är det inte extremt att bojkotta även inkommande samtal?
– Det är svårt. Speciellt för mig som har flera businesskontakter som använder Ncell. Vad jag gör är att jag låter bli att svara och ringer tillbaka med min egen operatör.
Stora skatteinkomster på spel
Frågan om reavinstskatten är en viktig politisk fråga i Nepal. Skulle Telia betala skatten, skulle den innebära stora inkomster för det fattiga bergslandet. Telias försäljning av Ncell är nämligen den största företagsaffären i sitt slag i Nepals historia.
Men enligt telekomjätten ska de inte betala någon reavinstskatt i Nepal då bolaget de sålde var registrerat i St Kitts and Nevis i Västindien. Och enligt Telias vd Johan Dennelind har företaget redan lämnat Nepal bakom sig.
– Från vår sida så är det en affär som är avslutad, där det inte finns oss veterligen några utestående frågor. Rätt ska vara rätt. Vi betalar skatt om det finns lagstöd, säger Johan Dennelind.
Därför kom Telia till Asien – och därför vill de lämna
2002 slogs svenska Telia och finska Sonera ihop. För att hitta marknader där de kunde expandera, vände det nya bolaget blicken österut. Sonera hade sedan tidigare inlett en expansion i flera länder i Centralasien och det sammanslagna bolaget koncentrerade sig på att växa i just den regionen. Affärerna gick bra och verksamheten i de här länderna svarade under en period för en femtedel av koncernens intäkter.
I september 2012 avslöjade Uppdrag granskning att Telia betalat över två miljarder kronor till ett bolag med täta kopplingar till Uzbekistans diktators dotter, Gulnara Karimova. I utbyte fick Telia Sonera 3G-licens i landet. Flera höga chefer inom företagetdelgavs misstanke om mutbrott efter affären och både vd och stora delar av styrelsen byttes ut.
2014 berättade Telia Soneras styrelseordförande Marie Ehrling om en rapport som visar att det kan ha förekommit oetiska och eventuellt brottsliga affärer även i Kazakstan, Azerbajdzjan, Nepal, Georgien och Tadzjikistan. Rapporten blev aldrig offentlig men senare samma år avslöjade den azeriska journalistenKhadija Ismayilova kopplingar mellan Telia och döttrarna till den styrande presidenten i Azerbajdzjan, Ilham Aliyevs.
När Telia 2015 meddelade att de ville avsluta sina affärer med flera länder i Centralasien var inga köpare klara. Hittills har Telia, som företaget numera heter, bara lyckats sälja sitt dotterbolag i Nepal, Ncell.