Uppdrag granskning kunde i våras visa på stora regionala skillnader i Sveriges demensvård. Bland annat registreras i genomsnitt fem gånger så många demensdiagnoser per invånare i Stockholm som i Jämtland. 

Så skiljer sig landets demensvård: Jämför kommunerna här

Socialstyrelsen rekommenderar demensteam i alla kommuner. Trots det saknas detta i 140 av landets 290 kommuner. Teamen bör bestå av flera olika yrkesgrupper så som demenssköterska, psykolog och biståndshandläggare och ska fungera som spindel i nätet och se till att vården är personanpassad. 

Drabbades 52 år gammal

Stefan Eriksson som medverkar i Uppdrag granskning fick sin Alzheimerdiagnos redan när han var 52 år. I hemkommunen Lerum saknas demensteam och tiden efter beskedet var en “fullständig kaosvärld” säger hans fru Karin Eriksson Ahlberg.

– Och då blir man bara släppt. Du får själv gå in på nätet och börja leta upp om finns det någon hjälp.

”Har inget för dem”

Moa Wibom, överläkare i kognitiv medicin på Ängelholms sjukhus, ser att demensteamen gör stor nytta.

– De flesta kommuner som har detta noterar hur otroligt tacksamt det är för patienterna. Och stöttningen av anhöriga så att man ska kunna vara hemma så länge som möjligt.

Hon anser att patienter med kognitiva sjukdomar, som demenssjukdomar, diskrimineras i Sverige. Skillnaderna i vårdinsatserna är enorma jämfört med hjärt- eller cancervården, menar hon och beskriver att det är tufft som läkare att möta den här patientgruppen.

– Vi har inga vårdplaner och inga arbetsterapeuter som hjälper till. Vi har ingenting för dem, vi lämnar dem i ett vakuum, säger Moa Wibom.

Tidigare i år gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att uppdatera Sveriges nationella demensstrategi. Men Moa Wibom är kritisk och tror inte att det kommer att förbättra vården.  

– Om man vill skapa en skrivbordsprodukt till så är det jättefint. För den tidigare demensstrategin har inte satt någon påverkan på vården.