Han är förvånad över att Uppdrag granskning inte ringt honom tidigare när vi tar kontakt. I världens skatteparadis är juristen från Borås en kändis. Det är till stor del hans fel – eller förtjänst – att många svenskar nu riskerar att åka fast för skattebrott – och att tusentals därför valt att redovisa sina tillgångar för beskattning.
Få trodde det skulle lyckas
Under mer än 20 år har han förhandlat med de flesta av världens alla skatteparadis. Först för OECD, sen för Nordiska ministerrådets räkning. 2006 inleddes projektet som få trodde skulle lyckas – att förmå skatteparadisen att släppa på banksekretessen. Tanken var att Sverige och de andra nordiska länderna skulle få ställa frågor när det fanns misstankar om att någon gömde pengar utomlands, och att också få svar.
– Vi hoppades få avtal med ett par avgörande stater. De mest seriösa offshore-länderna som Jersey, Guernsey och Isle of man.
Mot alla odds skrev tre av de viktigaste skatteparadisen på. Det nordiska teamet, med Torsten Fensby i spetsen, hyllades internationellt och började förhandla med en lång rad andra skatteparadis. Bollen var i rullning. Och de nordiska länderna fick snart därefter draghjälp av världens ledare inom den mäktiga G20 gruppen som år 2009 sa att banksäkerheten i skatteparadis måste få ett slut.
”En helt ny värld”
Hösten 2015 hade Sverige tecknat avtal med samtliga skatteparadis.
– Det är en helt ny värld i den meningen att vi har avtal med alla finanscentra i världen. Vare sig du klassar dem som skatteparadis eller vanliga OECD-länder, så har vi avtal med allihop idag, säger Torsten Fensby.
Nu har han ett nytt mål – att skriva en bok med konkreta förslag över hur Sverige ska fortsätta kampen mot den internationella skatteflykten.
– Jag sitter på kunskap, insikter och erfarenheter som ingen annan har. Och man når en tidpunkt när man vill kunna använda dem till att förändra samhället.
Vad är det som står på spel?
– Välfärden.
Fakta: Så mycket pengar handlar det om
Skattefelet kallas den skatt som varje år inte betalas in till samhällets kassa. Svartarbete, momsfiffel, skatteplanering och rent slarv är stora delar. De svenskar som gömmer pengar i utlandet står också för en ansenlig summa av den undanhållna skatten. Enligt Skatteverkets senaste uppskattning är det drygt sju miljarder kronor varje år. De beräkningar som finns är mycket osäkra och försiktiga. Sannolikt är den undanhållna skatten som har med utlandet att göra – det så kallade ”internationella skattefelet” – ännu större. Räknar man med bolagens skatteflykt i den internationella skatteflykten stiger den borttrixade skatten till 46 miljarder kronor varje år.
De sju miljarder som försvinner årligen skulle räcka till 19 000 undersköterskor i äldreomsorgen.
Eller skolgång för 76 000 mellanstadieelever, med allt inräknat – lärare, lokaler, skolböcker och lunch.
Eller tre gånger mer än kostnaden för hela elevhälsan med landets alla skolsköterskor, skolläkare, kuratorer och skolpsykologer.
Eller kostnaden för kustbevakningen med dess 23 kuststationer, fartyg, flygplan och personal. Och fem hela kustbevakningar till.
Det är även sex gånger mer än vad Sveriges alla idrottsföreningar får i stöd från staten varje år till hela barn- och ungdomsidrotten. Och det är mer än det kostar att driva och underhålla Sveriges alla kommunala idrottsanläggningar – planer, hallar och joggingspår.