Reporter Joakim Lamotte. Foto: svt

Så gjordes reportaget En förlorad skola

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

Reportern Joakim Lamotte berättar reportaget En förlorad skola gjordes.

Hur fick du idén till reportaget?

Den första tanken var att följa några ungdomar som fått sluta på Rosengårdsskolan efter att den stängde, för att se hur det gick för dem på deras nya skolor. När det visade sig vara svårt, så bestämde jag mig för att leta reda på några personer på ett youtubeklipp, och under resans gång berätta historien om Rosengårdsskolan.

Uppdrag granskning – En förlorad skola

Hur arbetade du?

Jag åkte till Malmö med en fotograf för att prata med människor i Rosengård om Rosengårdsskolan.

Vilka typer av källor använde du?

Mina källor var främst boende i Rosengård med anknytning till Rosengårdsskolan – föräldrar, elever och före detta elever. Jag ringde även runt till flera lärare som fått sluta på Rosengårdsskolan, för att få deras bild av situationen på skolan.

Detta tillsammans med rapporter från Skolinspektionen, anmälningar till Skolinspektionen och statistik från Skolverket gjorde att det gick att beskriva problemen på Rosengårdsskolan.

Stötte du på några problem?

Ja, jag hade börjat filma några elever som precis fått flytta från Rosengårdsskolan till en annan skola. Tyvärr kände de att det blev för jobbigt med tv-reportage samtidigt som de ska lära känna en ny klass. Det gjorde att jag fick tänka om och bestämde mig för att leta reda på personerna på youtubeklippet.

Vilka deltog i arbetet?

Jag, fotografen Henrik Hjort, redaktören Henrik Bergsten och researcher Lisa Johansson.

Hur lång tid tog arbetet?

Från idé till färdigklippt reportage jobbade jag 25 dagar.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Uppdrag granskning – En förlorad skola

Mer i ämnet