Hur fick ni idén till reportaget?

Vi började brett med att titta på mediekrisen i allmänhet. Detta eftersom vi funderade över mediernas roll som demokratibevakare i en eventuellt svårare tid ekonomiskt för traditionella medier.

I samband med detta ringde vi runt till svenska tidningar över hela landet. Vi fick ingen bred allmän bild av att det var kris, många tidningar har ett förhållandevis stabilt läge och beskrev att de var frustrerade över den allmänna bilden av att alla tidningar har ekonomiska problem.

De Stampen-tidningar vi pratade med gav samfällt en mer negativ bild av situationen än tidningar i allmänhet. Till exempel rörde det uppsagd personal, sammanslagningar, mindre bevakning i kranskommuner, tunnare tidning och så vidare. Vi bestämde oss därför för att fokusera på Stampengruppen.

Journalistisk fackpress (Medievärlden, Resumé, Dagens media, Journalisten)  har skrivit relativt mycket om krisen i Stampen, dock märkte vi snabbt att den bredare tidningsläsande publiken ofta inte har fått någon information alls om vad som hänt i bolaget. Med tanke på den stora roll som Stampen, med över en miljon tidningsläsare, har för svensk demokrati och kunskap ville vi berätta vad det är som hänt riktat till en bred tv-publik.

Hur arbetade ni – vilka arbetsmetoder och källor?

I början av arbetet tittade vi brett på situationen för svenska landsortstidningar. Vi ringde och pratade med redaktionschefer på ett trettiotal tidningar över hela landet för att få en bild av eventuell minskning av antalet lokalredaktioner etcetera.  

Vi skannade forskning som rör svenska medier, den digitala omställningen, tidningsekonomi och demokratifrågor i det nya medielandskapet. Vi läste utredningar och regelverk för att helt förstå mediernas uppdrag och speciellt ställning i samhället samt medieägares roll och ansvar.

Vi läste vad som publicerats i fackpress, lyssnade på radioinslag och så vidare. I början av arbetet gick vi också på föreläsningar samt träffade forskare för att få en så bred bild av problematiken som möjligt.

Utifrån slutsatser vi drog av vårt tidiga arbete beslutade vi att fokusera på Stampen. I arbetet med Stampen använde vi främst följande metoder och källor:

• Årsredovisningar och stämmoprotokoll från Stampens alla bolag. Det rör både traditionella medier som landsortstidningar samt digitala medier som till exempel Svenska fans och Familjeliv. En stor del av arbetet ägnade vi åt att läsa och förstå bokslut och protokoll.
• Utifrån Stampenkoncernens årsredovisningar har vi gjort uträkningar av utdelningar, bonusar, koncernbidrag/utdelningar från Hallandstidningarna etcetera. Läs mer om hur vi har räknat här!
• Till vår hjälp för att diskutera metodfrågor, uträkningar och så vidare har vi under arbetet samarbetat med ett flertal forskare och ekonomer.
• Vi har varit i kontakt med ett stort antal muntliga källor som inte vill medverka med namn, det rör sig till exempel om personer som har och tidigare har haft nyckelfunktioner i Stampens bolag, anställda och tidigare anställda. Vi har läst till exempel Stampens egen skildring av utvecklingen ”Avstampet – berättelsen om en mediekoncerns uppgång och framgång” samt Harry Hjörnes memoarer ”Äventyr i tidningarnas värld”.
• Vi har gått igenom årsredovisningar från Tomas Brunegårds bolag Surteby Förvaltning för att få inblick i optionsaffären 2012/13.
• Vi valde att exemplifiera vikten av en landsortstidning genom orten Falkenberg. Vi hade också kunnat exemplifiera med en mindre ort där Stampen lagt ner sin lokalredaktion vilket sannolikt hade givit en mörkare bild, men vi ville att bilden skulle vara representativ.

Stötte ni på några problem? I så fall vilka?

I början av arbetet diskuterade vi riskerna för jäv när det gäller mediegranskning i allmänhet och Stampen i synnerhet. Många på Uppdrag granskning har arbetat på Göteborgs-Posten, vi har vänner och släktingar som gör eller har gjort det. Dock fattade vi tillsammans med våra chefer beslutet att ändå göra ett program om Stampens affärer. Detta grundat på Stampens viktiga position i det svenska samhället, att medier sällan granskas och att våra personliga kopplingar varken talade till Stampenledningens fördel eller nackdel.

Vilka deltog i arbetet?

Reportrar: Björn Tunbäck och Anna Jaktén

Redaktör: Marcus Purens

Redigering/foto: Martin Brundin

Foto: Jan Eliasson, Magnus Tingman, Stefan Bååth, Bengt Löfgren, Johan Källström, Noko Zaire

Hur lång tid tog arbetet?

Anna och Björn började arbeta med ett par projekt under rubriken mediegranskning under november, december. Det andra reportaget som rör svenska medier kommer förmodligen sändas senare under vårsäsongen.