Sverige ska, enligt lag, ha livskraftiga rovdjursstammar. Men det faktum att rovdjur dödar renar gjorde att riksdagen i december 2013 godkände en så kallad toleransnivå. Den säger att en sameby inte ska behöva förlora mer än tio procent av sina renar till rovdjuren.  

Men toleransnivån fördes inte in i lagstiftningen, utan blev en målsättning. Det innebär att rovdjuren har lagen på sin sida, rennäringen har det inte. 

Nu vittnar samebyar om att rovdjuren tar betydligt mer än tio procent.  

– Vår sameby förlorar säkert 30-40 procent av våra renar till rovdjuren, säger Pär Mikael Åhrén, ordföranden för Ohredahke sameby. 

I dag kan ingen säga exakt hur många renar rovdjuren tar totalt. Och Jan Bergstam, ordförande för Svenska rovdjursföreningen, ställer sig frågande till om rovdjuren verkligen tar så mycket ren som samebyarna säger. 

– Jag tycker att man en gång för alla ska starta ett projekt från myndighetens sida – hur det ser ut i verkligheten. Det är mycket möjligt att vi kanske ligger på tio procent, när man väl tittar över problemet, säger han. 

Forskning på hur många renar som slaktas 

Det finns dock studier som stödjer rennäringens uppgifter. På Sveriges lantbruksuniversitet har Birgitta Åhman, professor i renskötsel, tittat på hur många renar som slaktas. I Sverige finns ungefär 250 000 renar och varje år slaktas runt 50 000 djur. Den siffran borde vara mycket högre, menar hon.  

– Med den renhjord man har borde man kunna slakta 80 000 till 100 000 renar per år. Alltså betydligt mer än vad man slaktar i dag. 

Någonstans försvinner alltså en betydande mängd ren, och Birgitta Åhman tror att rovdjuren står för det absolut största svinnet.  

– Jag är ganska övertygad om att det är mer än tio procent, uppemot 20 procent och mer för vissa samebyar. Det kan man ju se om man tittar på enskilda samebyar, hur mycket djur de har och hur lite som kommer till slakt. 

Exemplet Jämtland 

När den nya rovdjurspolitiken klubbades igenom 2013 var det tydligt att politikerna en gång för alla ville lösa konflikten mellan rovdjur och rennäring. Sedan dess har länsstyrelser och samebyar arbetat tillsammans för att få det politiska beslutet att fungera. Ett exempel på det är Jämtland, där det finns flest järvar i hela Sverige. 

Hösten 2017 beslutade länsstyrelsen att 13 järvar skulle skjutas i länet i förebyggande syfte. Regionalt hade då järvstammen länge legat över de mål som fanns. Nu fanns drygt 200 järvar, men det gick också ut över rennäringen.  

Men beslutet överklagades av Svenska rovdjursföreningen och hamnade hos förvaltningsrätten. På grund av att järvstammen inte nått önskad nivå nationellt avslogs beslutet. Inga järvar skulle skjutas. 

– Det är som ett kvitto på att den regionaliserade rovdjursförvaltningen egentligen inte existerar, för den ger bara regionala myndigheter rätt att förvalta om vi tycker exakt likadant som den nationella myndigheten, säger Johan Nyqvist, dåvarande rovdjursförvaltare vid länsstyrelsen i Jämtland.

“Vi ser ingen annan lösning” 

Målet med rovdjurspolitiken var att både ha livskraftiga rovdjursstammar och en ekonomiskt hållbar rennäring. Men så fort länsstyrelser beslutat om lokala åtgärder har det överprövats, säger Lars-Ove Sjajn, avdelningschef för rennäring på Sametinget. Och där har det tagit stopp. 

– Man har ansett att det underlag som länsstyrelser och samebyar presenterat inte varit tillförlitliga. Men enligt mig går det inte att komma fram till något bättre underlag. Man kräver verifikationer på hur många renar som rovdjuren river exakt, eller kommer att riva, och det blir en omöjlighet. Det blir ett moment 22 i hela systemet. 

Det gör att Sametinget nu anser att den så kallade toleransnivån för rennäringen måste börja likställas med rovdjurens skydd. Något de har framfört till politikerna – hittills utan svar. 

– Det måste till författningsändringar. I första hand i jaktförordningar där man tydliggör olika kriterier för rennäringens intressen. Vi ser ingen annan lösning på det här, säger Lars-Ove Sjajn.

Uppdrag gransknings reportage Rovdjuren och rendöden finns att se på SVT Play. Reportaget sändes onsdag den 3 oktober 2018 i SVT1.