När Uppdrag granskning knackar på dörren till boendet för ensamkommande barn i Ljungskile möts vi av personal.

– Ja vi har ju öppet boende men det har ju aldrig kommit några ungdomar så det kommer ju inte bli någonting, berättar en anställd på boendet.

De 24 tomma platserna i Ljungskile kostar 36 000 kronor per dygn i skattepengar, en dryg miljon kronor i månaden.

Boendet tillhör företaget Hero, den största privata aktören på den norska marknaden, med en omsättning förra året på nära motsvarande en miljard kronor. De senaste åren har Hero etablerat sig i Sverige med nio boenden för ensamkommande barn, så kallade HVB-hem, samt sex asylboenden.

Kommunal chef gick till privat aktör

Det första avtalet mellan Hero och Göteborgs stad började gälla den 1 november 2015. Uppdrag granskning kan nu avslöja att den högt uppsatta chef i Göteborgs stad som var med och tog fram avtal värda uppemot 140 miljoner kronor med Hero tackat ja till att bli chef på samma privata bolag. Detta skedde bara dagar efter att den sista handen lades vid avtalet.

Varför fick just Hero de mest förmånliga avtalen?

– Jag har pratat med mina jurister om det här. Och rådet jag får är att omedelbart inleda en granskning av detta, både arbetsrättsligt och straffrättsligt, säger Michael Ivarson, direktör på Social resursförvaltning och högst ansvarig för verksamheten.

Kommunen stod för hyra och vaktbolag

Starten för Heros boende i Ljungskile var först planerad till februari 2016. Men då införandet av tillfälliga gränskontroller gjorde att behovet av flyktingboenden snabbt mattades av sköts uppstarten fram till den första juli. Under denna mellanperiod betalade Göteborgs stad tre av månadshyrorna för de tomma lokalerna på totalt 450 000 kronor.

Även kostnaden för att ett vaktbolag patrullerat området nattetid för att avvärja eventuella rasistattacker stod Göteborgs stad för. En kostnad som uppgår till drygt 1,4 miljoner kronor fram till och med den 1 juli.

En av dem är som framfört kritik mot att Göteborgs kommun slutit flera nya avtal, trots att de kommunala boendena gapar tomma är Matilda Brinck-Larsen, gruppchef på enheten för ensamkommande unga i Göteborgs stad.

”Vilka ungar ska bo där?”

Uppdrag granskning har tagit del av ett mejl som hon skickade till ett stort antal chefer på kommunen i samband med invigningen av Heros boende i Ljungskile.

”Vilka ungar skall bo där; med tanke på att det inte finns några barn? Hur kan man öppna upp boende efter boende att stå på tomma platser?”

– Jag tänker inte kommentera det här men jag står ju för det ifrågasättande som jag gjorde i det mejlet och sökte svar på, säger Matilda Brinck-Larsen.

Det privata företaget Heros boende i Ljungskile är bara ett exempel av flera där boenden står tomma. Under vecka 42 fanns i Göteborgs kommun åtta privata boenden för ensamkommande med totalt 135 tomma platser.

Migrationsverkets ersättningsnivåer till Göteborgs stad när det gäller tomma platser gäller fram till och med den 31 mars 2017 då den statliga ersättningen för tomma platser kommer att upphöra.