Hur fick ni idén till reportaget?

Våren 2014 gick TV4 ut med nyheten att de skulle sluta sända lokala/regionala nyheter. Att lokal journalistik minskar är ett ämne som rör fler än TV4 och dess tittare, men detta var en neddragning som berörde många tittare. Vi (Björn Tunbäck och Anna Jaktén) arbetade då med andra ämnen men beslutade oss för att ägna en dag åt att följa med TV4:s Värmlandsnyheter. Kanske skulle det finnas skäl och möjlighet att följa upp händelsen senare?

Samtidigt hettade diskussionen om mediebolaget Stampens affärer och tidningsimperiets skötsel till. Stampen var under en följd av år ansvarigt för lokaltidningar i Mälardalen, Stockholm och längs västkusten.

I september 2014 kom dessutom Södertörns högskola med rapporten ”Landsbygd i medieskugga”  som hävdade att närmare 100 lokalredaktioner försvunnit i Sverige under tio år.

I slutet av 2014 började vi därför att brett titta på situationen för lokal journalistik i Sverige. Sedan smalnade vi av successivt för att till sist fokusera på Stampen och TV4. Detta eftersom det var två stora mediebolag med stort inflytande över svensk lokaljournalistik – och därmed stor makt över svensk nyhetsbevakning, information och granskning.

TV4 är dessutom sedan lång tid bland de mest lönsamma svenska mediebolagen. Stampen har för sin del gjort de största förlusterna i svensk tidningshistoria.

Hur arbetade ni och vilka typer av källor använde ni?

Vi läste både universitetsrapporter, talade med forskare och ringde också ett trettiotal tidningar för att få en bild av situationen på olika håll.

Strax före jul begärde vi ut handlingar från Myndigheten för radio och tv (MRTV). Det är sådant som kan ta tid. Många av handlingarna var sekretessmaskade eftersom myndigheten ansåg att det kan skada TV4 om innehållet blir offentligt. Vi överklagade beslutet att maska men fick avslag i Kammarrätten. Du kan läsa handlingarna under ”UG-referens”.

Hur mediepolitik och myndighetsutövande fungerar när det gäller mediefrågor är ingen enkel sak. Tjänstemän och politiker ska göra svåra avväganden om hur yttrandefriheten gagnas bäst. I våra kontakter med Myndigheten för radio och tv fick vi först höra att det är upp till medieföretaget att definiera vad formuleringen regionala program i deras sändningstillstånd betyder. Vi fick också höra att när TV4 i ansökningen om sändningstillstånd satte ett kryss i rutan för att de ska sända regionalt var det snarare en viljeförklaring än något som skulle ses som bindande.

Det blev underhand tydligt att det finns olika uppfattningar om hur MRTV kan förhålla sig till de lagar som finns, främst Yttrandefrihetsgrundlagen och Radio och tv-lagen. Hur främjar de bäst yttrandefrihet, mångfald och tillgänglighet? När kan och bör de säga nej i förhandlingar med medieföretag? Innebär formuleringarna i lagtexten att de inte får ha synpunkter programinnehåll och till exempel kräva att lokala nyheter skrivs in i sändningstillståndet, eller är det en fråga om avvägningar och rimlighetsbedömningar? Hur tolkar andra myndigheter motsvarande frågeställningar om hur de ska sköta sin myndighetsutövning?

För att förstå hur frågor om tillstånd och tillsyn för att sända tv fungerar hade vi många samtal med jurister, politiker, regeringstjänstemän, MRTV, forskare, Teracom, kulturdepartementet, utredare etcetera.

Vi hade ett stort antal muntliga källor, till exempel anställda och tidigare anställda på TV4, politiker och före detta politiker.

Dessutom gjorde studenterna Annamari Alanne, Catharina Björk och Charlotte Guth på JMG (Institutionen för journalistik och masskommunikation), Göteborgs universitet, ett examensarbete där de analyserar TV4:s nyheter. Idén kom från oss. Vi såg att det fanns behov av en akademiskt genomförd studie för att se hur nedläggningen av TV4:s lokala nyheter påverkade utbudet och lämnade det som förslag till universitetet. Det är något som olika medieföretag kan göra. De tre kommunikationsstudenter valde ämnet i samråd med sin kursansvariga.

Under överinseende av sin handledare tog de fram en metod och genomförde examensarbetet som publicerades av Göteborgs universitet. Uppsatsen bygger på en genomgång som jämför TV4:s riksnyheter från november ett halvår före nedläggningen och november ett halvår efter.

För att få bättre underlag anlitade sedan Uppdrag granskning studenterna för att gå igenom ytterligare en månads sändningar från före och efter med samma metod.

Stötte ni på några problem? I så fall vilka?

Det är svåra övervägningar att granska andra medieföretag eftersom det finns risk för jäv. Vi känner folk som arbetar på TV4, dessutom kan SVT ses som en konkurrent. Dock ansåg vi att argumenten för att göra granskningen var starkare. För det första: frågan om de regionala nyhetssändningarna dog snabbt. Vi tyckte att många frågor var obesvarade. Om ingen annan kollar tycker vi att det finns skäl för oss att göra det. För det andra: UG har inte gjort många mediegranskningar. De som vi kom på rörde SVT (porträttet om Christer Björkman), Sveriges Radio (”Den goda viljan”) och, för fem år sedan, ett reportage om ”Det okända” i TV4.

Och, framför allt, om inte media kan granska media – vem gör det då?

Vilka deltog i arbetet?

Reportrar Björn Tunbäck och Anna Jaktén, redaktör Marcus Purens, foto/redigering Torkel Wennman, fotografer Sven-Åke Visén, Janne Eliasson och Arne Ohlin.

Hur lång tid tog arbetet?

Juni 2014 reste reporter Björn tillsammans med en fotograf till Värmland för att följa en av TV4-stationens sista arbetsdagar. Under hösten 2014 hade Anna och Björn två möten med studenterna på Göteborgs universitet. Utöver dessa dagar arbetade vi med andra reportage till december då vi successivt började arbeta med reportage om mediesituationen/TV4/Stampen. Programmet om Stampen sändes 15 april, därefter arbetade vi med TV4. Under våren arbetade vi också en del med ett annat reportageprojekt.