Uppdrag granskning har kartlagt hur mycket Sveriges partiledare tjänar och var pengarna kommer ifrån. Men flera av dem har inte redovisat sidoinkomster från sina partier. 

Riksdagsledamöter i Sverige är enligt lag skyldiga att redovisa större aktieinnehav, sidoinkomster och styrelseuppdrag. Registret är till för att skapa insyn och öppenhet.

Flera partiledare tjänar betydligt mer än de 858 000 kronor som riksdagsuppdraget ger. Trots det har tre av dessa kryssat i ”inget att rapportera” på frågan om sidoinkomster.

”Alla inkomster ska vara redovisade”

Det gäller bland annat moderatledaren Ulf Kristersson som i dag har en årsinkomst på drygt 2,2 miljoner. Med den inkomsten är han också den bäst betalda partiledaren i Sverige, tillsammans med statsminister Magdalena Andersson (S).

Varken Ebba Busch (KD) eller Jimmie Åkesson (SD) har redovisat arvodet från sitt parti som sidoinkomst i det ekonomiska registret. 

Moderaterna svarar att det är en ren formalitetsmiss av Ulf Kristersson som gjort att han inte redovisat detta och att han nu har rapporterat sidoinkomsterna till riksdagen.

Kristdemokraterna hänvisar i sitt svar till kammarkansliets skrivelse på intranätet om det ekonomiska registret. Både Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna hävdar, på olika grunder, att dessa arvoden inte behöver tas upp i det ekonomiska registret.

Det säger även riksdagens talman Andreas Norlén.

– Det är ju uppenbart för alla att de är partiledare. Det är inte en hemlig lojalitet.

Sverige delad sistaplats i Europa

Men korruptionsexperten Louise Brown sågar det resonemanget.

– Alla inkomster ska vara redovisade så att det är möjligt att få en korrekt bild av var inkomsterna kommer ifrån.

Hon säger att begränsad transparens och insyn riskerar att leda till korruption.

– Särskilt i samband med att inkomster inte redovisas. Det blir omöjligt att identifiera eventuell otillbörlig påverkan som kan kopplas till ersättningar från olika intressen.

När Uppdrag granskning ställt frågan till riksdagspartierna har samtliga uppgett hur mycket pengar som partiledarna får i partiarvode. 

Men i flera andra länder råder en betydligt större öppenhet. Transparency Internationals samarbetspartner Global Data Barometer har undersökt öppenheten kring politikers sidoinkomster och privata bindningar i 109 länder.

Enligt deras undersökning hamnar Sverige i botten i Europa, tillsammans med Belarus, när det kommer till vilken data som publiceras öppet på nätet.

– Vi har en stark offentlighetsprincip i Sverige, så där ligger vi väl till. Men på något sätt gömmer vi oss lite grann bakom den, säger Ulrik Åshuvud, ordförande Transparency International Sverige.