Ljud från nyhetsklipp:

“Det går inte att lösa uppgiften helt enkelt därför att det finns inga bostäder”

“Dom vältrar över till oss och så säger dom att vi har inte bostäder”

“Det är ju en enorm bostadsbrist som råder i Stockholmsregionen och det är klart att det ställer till problem”

“Kan vi bete oss på det här sättet kommuner emellan. Det är ju det”  

Stefan och hans barn bor på ett vandrarhem utanför Göteborg, efter att de blivit av med sin lägenhet. De är en del av en växande grupp hemlösa, som inte har några sociala problem, utan som bara inte själva kan ordna ett hem. De kallas strukturellt hemlösa.

Den här gruppen har blivit stor, i Göteborg utgör de hälften av stadens 5000 hemlösa. Och nyligen har staden med en ny rutin tydliggjort att de inte har rätt att få en bostad av socialtjänsten. Så istället för en bostad, får Stefan ett tips.  

Stefan Billberg: Samma vecka som jag skulle vara ute ur lägenheten så kom boendesekreteraren och gav mig den. Så att....ja. 

Reporter: Och den gick till den här hyresvärden? 

Stefan: Då var det boendesekreteraren som sa det att det finns en bovärd som vi har jättebra kontakt med hela Göteborgs stad då sa hon då. Stefan sök där. Det är jättebra, billig hyra och så. 

Vi vill veta var hemlösa personer kan ta vägen, när det råder bostadsbrist 240 av landets kommuner. Och vi bestämmer oss för att ta reda på vad det är för ställe socialtjänsten hänvisar Stefan till. 

Vart leder numret på den blå lappen? 

Reporter:  Jag fick höra av socialtjänsten att ni kanske hade lediga lägenheter.  

Hyresvärd: Ja ja.  

Reporter: Och är det okej att man inte har lön eller att man betalar med han har a-kassa?

Hyresvärd: Jaja. Jag har många med soc betalar hyran också så att och a-kassa och allt så det är ingen fara alls.   

Vi får en adress som leder oss långt från Göteborg.

I byn Fredriksberg bor runt 600 personer, 6 mil utanför Ludvika.   

Vi träffar Hans Horm, Fredriksbergsbo som engagerar sig för utsatta människor. Han visar runt ibland byns numera nedlagda flyktingboenden. 

Hans Horm: Här är en väldigt bra pizzeria. 

Reporter: Höger in här då? 

Hans Horm: Nu är vi på väg ner mot gamla fabriksområdet det är det här som syns rakt fram där. Men där var det också flyktingar som bodde, i samma veva. 

Hans Horm: Det där tror jag har stått helt tomt under ett par år i alla fall. 

Reporter: Mm. Sen flyktingarna flyttade ut då?

Hans Horm: Ja. Det var några bärplockare här efter, har jag för mig. Nu tar du vänster efter stora vägen tillbaka. 

Hans Horm: Här slutar byn. 

Reporter: Här slutar byn. 

Hans Horm: Ja. Nu tar du vänster upp dit.

Ur SVT Dalarna september 2015

“Det blev dramatiskt i Fredriksberg inatt när asylsökande vägrade lämna bussen och gå in i det boende dom blivit anvisade” 

2015 blev Fredriksberg blev känt som platsen där en grupp flyktingar vägrade lämna bussen, i protest mot var de skulle bo. Personerna placerades ändå här i väntan på asyl, men försvann lika snabbt som de kom när asylboendet stängdes. Husen, blev återigen tomma. Tills nu. 

Hans Horm: Så här var ju fullt också med flyktingar, så det är gråa och gröna. 

Hans Horm: Men här vet vi inget, här får vi aldrig reda på nånting. Vem som äger vad. Det pratas aldrig om det riktigt. 

Reporter: Funderar ni på det? 

Hans Horm: Ja, nu har man väl slutat fundera på det. Nu är det som det är. Man tycker bara synd om de här människorna som faktiskt är människor som bor här.   

Reporter: Hej. Bor ni här?

Peter Karlsson: Ja.

Charlie Abramsson: Ska ni komma in och ta en fika? 

Reporter: Får vi det? 

Charlie Abramsson: Jag har lite att berätta om lägenheten. 

Reporter: Har du det? 

Charlie: Ja mycket. 

Reporter: Vi kommer gärna in.  

Peter Karlsson: Det är original som suttit sedan man byggde huset, tidigt 60-tal sent 50-tal. Det har man aldrig bytt och det tror jag beror på att man vill vädra ut allt radon så det inte blir för höga radonhalter.

Charlie: Jag har planterat mitt äppelträd där.

Reporter: Bor du också i det här huset? 

Peter: Jag bor i nästa

Reporter: Aja okej. Men vi kommer gärna in till dig.

Charlie: Nedersta, Charlie Art.

Reporter: Det är ingen kod eller något?

Charlie: Nej. Jag kan låsa upp här.

Det är hit, till den här adressen som tipset från socialtjänsten i Göteborg leder. I byn har man märkt att många socialt utsatta flyttat hit.   

Reporter: Okej, var bodde du innan då?   

Peter: I husvagn   

Reporter: I husvagn. 

Peter: 1,5 år.   

Reporter: Hur tycker du det är här då?   

Peter: Ja, det är väl...vad ska jag säga. Det är ungefär samma natur som hemma. Gå ut med hunden är ju ganska lika då. Bra folk tycker jag det är i allmänhet. Men det finns väl vissa brister, vad gäller bostäderna.   

Reporter: Vad är det då?   

Peter: Ja, det är bara att titta. 

Reporter: Hur fick du lägenheten då?   

Peter: Bara för det att jag är registrerad hos Kronofogden då fick jag ingen lägenhet av Ludvikahem. Fick jag inte stå för ett hyreskontrakt.  

Här kan man få en lägenhet trots att man inte har en egen inkomst. Trots att man har betalningsanmärkningar, eller sociala problem. Eller, om man helt enkelt inte har några andra alternativ. 

Reporter: Hej. 

Charlie Abramsson: Hej, kom in. 

Reporter: Tack så mycket

Reporter: Här bor du.

Charlie: Här bor jag. Jävlar vad vi har jobbat med lägenheten. Det var kaos när jag kom hit. I tre veckor hade jag med en målarpolare som jobbat 31 år som målare och han sa vi river hela skiten i väggarna.

Charlie: Det här badrummet gick ju knappt att gå in i.  Det var helt värdelöst.

Reporter: Du har fixat det här själv liksom?

Charlie: Mm.

Charlie: Det var ju jävligt akut så jag var ju tvungen att hugga en lägenhet så fort som möjligt. Har man minsta lilla p-bot som har gått, så får man ta sånt här.  

Charlie: Nu får du vrida av fläkten, nu kom det in ett gäng här. Dom säger ju att människor värmer lika mycket som ett ljus.

Peter Karlsson: Är det inte 30 watt eller någonting.

Charlie: Ah det är något sånt.  

Reporter: Men du sa det när jag kom, att om man inte kan få nån annan lägenhet då får man bo här.

Charlie: Ja, det, jo men det vart ju lite snabbt att välja. Och det vart ju lite lite att välja på. Så, man funderar ju, vad är det för folk som bor här egentligen.   

Reporter: Är det folk som också haft problem liksom, som kommit hit?   

Charlie: Ja det tror jag. Det tror jag. På olika sätt. Det är väl ekonomiskt ligger väl de flesta risigt till tror jag. Sen är det väl några som har sysslat med annat.   

Reporter: till exempel?   

Charlie: Ja, röker en braja eller tar sig ett glas extra. Men ingenting som stör.  

Reporter: Du säger att det är många som haft problem antingen med eller ekonomin eller missbruk och så som bor här. Att det ändå blir så många på samma ställe

Charlie: Ja men det är klart. Dom får inget boende varsomhelst. Dom söker ju sig till såna här privata hyresvärdar.

Reporter: Vad tänker du om det då?

Charlie: Det är tur. Fan, att ligga ute en vinter hur kul är det. Nej.

Jerri Hådding: We were evicted from an apartment that cost 12.000 kronor a month. And we just couldn't continue paying that rent. So we got evicted.

Jerri: Then we had to live wherever we could find a place. And mostly, not pay so much money, which was vandrarhem.    

Jerri berättar att hon och hennes man vräktes från sin lägenhet i en annan kommun. De kom hit, utan anknytning, med enda syftet att hitta ett hem. Och det fann de här. Liksom Peter som bott i husvagn och Charlie som var i akut behov av en bostad.  

Jerri: We were desperate to have a home. And it was dismaying how filthy this place was, but there are no bugs. That was for me a huge plus, it still is.   

Jerri: There really is a need in Sweden for homes, for housing and homes. Especially for people who have, not very much money. As I said, we live on our pension. Now our rent is 3400. And that is something we can afford. And we can afford to buy groceries. I need to buy new shoes. We can do that now. 

Jerri: Good luck!  

Fler och fler har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden idag. Och var kan man egentligen bo, om man inte har stått lång tid i bostadsköer, om man har betalningsanmärkningar eller lever på bidrag? Politikerna i Ludvika har börjat märka att gamla flyktingboenden, som det i Fredriksberg, på fler håll i kommunen har fått nya hyresgäster.  

I stadshuset i Ludvika träffar vi kommunalrådet Leif Pettersson.    

Leif Pettersson: 2015 när det toppade med flyktingmottagande så hade vi tio flyktingförläggningar i kommunen. En orsak var att det fanns fastigheter som ställdes om i olika mån till flyktingförläggningar. Sen vart det ju en väldigt snabb omställning igen när Migrationsverket bestämde sig för att tömma, och det tömdes på några få månader de här förläggningarna. Men fastigheterna stod ju kvar, många av dem har vi bedömt som i dåligt skick. Och det blir litegrann att de faller inte inom de här som varit flyktingförläggningar och blir inte vad man normalt kallar beboliga fastigheter och så. Men så har vi märkt att det flyttar dit folk. Och vi är ungefär någonstans där vi noterar det.  

Flera kommuner i Bergslagen har precis som Ludvika haft många flyktingförläggningar där de som kom till Sverige 2015 placerades i väntan på asyl. Det handlade från början om att det här fanns lediga fastigheter som kunde användas när många behövde boende snabbt. Och tillgängliga fastigheter handlar det fortfarande om, men nu verkar fastighetsägarna hyra ut till personer som inte får lägenheter någon annanstans.  

Vi besöker den lokala hjälporganisationen RIA. Genom verksamheten har Christina Lerström fått kontakt med personer som bor i Fredriksberg, men också hos en annan hyresvärd i kommunen.    

Christina Lerström: Det är inte beboeligt. Fredriksberg kan man tycka är taskig standard men man kan ju faktiskt bo där, i Blötberget kan man inte bo. Inte i dom fastigheterna. 

Christina Lerström:  Det är tråkigt att människor ska behöva bo i sanitära olägenheter. Det ska det inte behöva vara. Det tycker jag inte. För jag menar Sverige är ett välmående land. Vi ska inte behöva skapa såna här områden egentligen.   

Cristina pratar om ytterligare en hyresvärd, i byn Blötberget. Området där sägs ha en del gemensamt med det i Fredriksberg. Är det så att nya områden börjat växa fram, där tidigare hemlösa nu samlas?  

Byn ligger en knapp mil utanför Ludvika. Gruvan var en gång en stor arbetsgivare här tills den stängde i slutet av 70-talet. Nu bor färre än 500 personer här.   

Några fastigheter i byn sticker ut, det hänger elkablar mellan dem och fönster är trasiga.

Björn Flinth: Träet har ruttnat bort hela vägen så tittar man på fönsterbrädorna osv på många utav de här och fönstersmygarna så kan man stoppa in tummen rakt in, du behöver inte en kniv, en tumme så går det sönder. Det är så sorgligt så sorgligt.  

Björn Flinth har bott i Blötberget sen 80-talet. Han är pensionär men har politiska uppdrag för Socialdemokraterna i kommunen. 

Han berättar att det uppstått spänningar sedan nya personer börjat flytta in i de här fastigheterna.  

Även här ville fastighetsägaren hyra ut till Migrationsverket. Men, man lyckades inte uppfylla kraven så avtalet hävdes innan några flyktingar hann flytta in. När ingen myndighet längre var inblandad, var det fritt fram för hyresvärden att hyra ut till andra hyresgäster.

Carina Ericsson: Det är förjävligt. Stå och betala 5600 liksom. Som jag nu då. Och inte ha kallvatten i köket som rinner ens. Måste in på toa för att hämta kallvatten. Tar hur lång tid som helst att fylla en kastrull med vatten när man ska koka nåt. Och sen ingen värme heller. Dåligt skött allting. Inte ens en lampa i trappen här så man kan ta sig in. Man får hålla med egen ficklampa för att kunna ta sig in. 

Carina bodde i husvagn efter att hon blivit vräkt från sitt boende. Hon fick först en lägenhet i Fredriksberg men tyckte det var för stökigt där. Hon flyttade hit i hopp om att det skulle bli bättre. 

Carina Ericsson: Där har det lossnat massa skit från väggen då.

Carina Ericsson: Det är mitt förråd här

Reporter: Det går en kabel där uppifrån lampan också.

Carina: Ja får man se hur det ser ut då. 

Carina: Och den här har aldrig gått.

Carina: Oh herregud. Helvete. Det är ju för fan värre än Björnhyttans soptipp det här. Och det är här det ska vara torkrum alltså? Det får jag ju se nu.

Carina: Det finns inga lampor här alltså. Det är som en skräckfilm det här. Och här är det nån som har kört nån yxa eller någonting i min dörr.   

Reporter: Oj. Men inte när du bodde här eller?  

Carina: Jo.   

Reporter: Vad var det som hände då då?  

Carina: Ja jag vet inte. När jag kom hem så såg det ut såhär på dörren.  

Reporter: Jaha, du var inte hemma?  

Reporter: Hur länge har du bott här då?

Carina: I lite över ett år.

Det verkar finnas en lucka på bostadsmarknaden att fylla. Tidigare flyktingboenden ekar tomma, tills en ny grupp flyttar in. Och fram växer socialt utsatta områden, finansierade genom sociala bidrag.   

Carina: Den där rutan är ju trasig. Så då har vi haft en sån där pappkartong för här.

Carina: På toa har det inte varit någon värme alls.

Carina: Så vi har kört med en byggfläkt i vintras här då. Nu har man ingen lust att duscha härinne direkt.

Carina: Jag har varit utan jobb. Jag har varit på kommun och jobbat förut. Undersköterska och så vart jag utan jobb och sådär då. Och så vart det väl soc. 

Reporter: Hur ser dina dagar ut nu då?  

Carina: Ja nu ska jag börja på söka-jobb-kurs. Ludvika-modellen heter det. Det ska jag börja på snart. Om några veckor. Det är måndag-fredag, 8-12, i fyra veckor. Sen ska man slussas ut på jobb är det meningen då. Det ska bli skitkul. Jag har varit arbetslös i två år då. Sen 2017. 

Carina: Jag blev ju vräkt två gånger. Sen bodde jag i husvagn ett tag. Sen var jag väl trött på det och sökte lägenhet och då vart det att bo här då. Och Fredriksberg hamnade jag först då, men där trivdes jag inte. 

Reporter: Får du hjälp av socialen eller?  

Carina: Ja. 

Reporter: Är det de som betalar hyran? 

Carina: Ja

Reporter: Undrar de vad det är för ställe du bor på?  

Carina: Nej.  

Reporter: Inte alls.  

Carina: Nej. Och det är tydligen bara såna som får flytta hit.   

På gården träffar vi Saed, från Palestina. Han vill inte visa sitt ansikte, men vill berätta om hur hans familj har det här.

Saed: Det är inte bra. Finns inte tvättmaskin, varmvatten, element.  

Han svarar inte heller på telefon.  

Carina: Nej det gör han inte och skulle han svara så slänger han på luren i örat på dig. 

Saed: Han sa, jag ska komma, jag ska komma. Men han...Alla grannar vill anmäla honom. De vill skriva och skicka till kommunen.   

Reporter: Bor du här själv? 

Saed: Nej med familj. 

Reporter: Med barn? 

S: Ja barn. Två barn. 

Reporter: Hur länge har ni bott här då? 

Saed: Kanske åtta månader, ett år.  

Reporter: Var bodde ni innan då? 

Saed: Fredriksberg sen fick vi komma hit. Från Stockholm. 

Reporter: Från Stockholm? 

Saed: Ja.  

Reporter: Vilken kommun? 

Saed: Huddinge.  

Saed och och hans fru bor i en tvåa med sina två barn. Att hitta en lägenhet var en lättnad, men nu vill familjen flytta igen.   

Saed: Om vatten det går vi kan dricka vatten. Eller tvätta eller duscha.    Det här är mycket. Dåligt.

Saed: För tre dagar komma. Blev 15 dagar, vi alla inte bara jag, inte varmvatten, inte element, värme. Mycket kallt. 

Chdad Alhassan: This is from my kompis. 

På våningen under bor familjen Alhassan från Syrien. De har flyttat till Ludvika från Täby, när deras tillfälliga kontrakt gick ut. 

Chdad Alhassan: This också from my kompis också.  

Även de har problem med värmen i sin lägenhet.  

Reporter: For heating?  

Chdad: Yes it's heating for my children, they cannot sleep.   

Reporter: Did the landlord at all help you with the heating?  

Chdad: No.

Chdad: Its the problem. The owner of the house don’t answer. This is the problem.   

I nästa hus träffar vi en mamma med flera små barn, som också flyttat hit från en annan kommun.    

Hon vill inte vara med i bild, men säger att hon trodde att Sverige hade regler för hur man får ha det. Hon och barnen vill flytta så fort de kan.  

Gemensamt för alla vi träffar är att bidrag betalar deras hyra.   

Björn Flinth: Det jag tycker och vi tycker, är att man gör profit av skattepengar.

Att man tar ut vad man kan utav de allmänna medlen, genom att utnyttja i sammanhanget flyktingar eller människor som inte har möjlighet att försörja sig själva. Jag tycker det är riktigt dåligt. Riktigt dåligt.    

Hyresvärden här i Blötberget har gemensamt med den i Fredriksberg att de hyr ut till personer som har svårt att få lägenhet på andra ställen. Kommunens miljöinspektörer har varit hos båda fastighetsägarna och påpekat brister, och värst har det varit i Blötberget.

Charlotte Olsson: Miljö och bygg Charlotte Olsson?

Reporter: Hej Charlotte, det var Ida Nordén på Uppdrag granskning

Charlotte Olsson: Vi gjorde ett besök så sent som i fredags.

På miljökontoret hämtar vi dokumentation som visar att hyresgäster under flera år haft problem med sina lägenheter. Det handlar bland annat om fuktskador, brist på värme och varmvatten. I flera ärenden har det gått så långt att kommunen förelagt om åtgärder med viten.

Men problemen fortsätter.  

Enligt hyresgästföreningen har fastighetsägaren varit ett bekymmer i minst ett decennium – och vid flera tillfällen har man försökt få fram ett beslut om tvångsförvaltning av några av husen, utan att lyckas. 

Fastigheterna i Blötberget ägs av två företag – Hilldex AB och Blötbergets fastigheter AB. De har också fastigheter i andra delar av landet och även andra kommuner har påpekat brister i ägarnas fastigheter. Båda företagen företräds av samma person.

Reporter: Du tycker inte att det är några problem i fastigheterna?

Tino Bessou: Fastigheten, det är inte nya, dom är äldre fastigheten. Det kan jag...Om det finns något som inte funkar i någon fastighet vi löser alltid. Allting som inte funkar...som i den mån man vet om det. Vi har bra kontakt med alla hyresgäster där.

Hyresvärden säger att vissa specifika hyresgäster själva orsakar problem i fastigheterna, men att han alltid löser de problem som uppstår. Han hävdar att det finns hyresgäster som inte alltid betalar hyran, men att han trots det låter dem bo kvar. 

Tino: Om det behövs lägenheter för folk som är socialfall som skulle kunna få någonstans, någon måste äga dom också. Jag frågar er: om dom fastighetsägarna inte ska få mer stöd från kommunerna för att kunna hjälpa dom som vi pratar om att kunna ha bostad? När kommunerna själva inte vill ta ansvar och göra någonting för dom. Dom vill inte ens ha dom i deras egna fastighetsbolag som dom driver. Dom ger dom telefonnummer till oss för att kunna komma till oss. För att vara på ett visst sätt. Jag tycker det är fel etik. Det är dubbelt budskap från kommunernas sida.

Reporter: Det finns ju dom som säger då att ja alla måste få någonstans att bo men det ska vara bra boenden för alla. Vad säger du om det? 

Tino Bessou: Det enda som jag vet. I våra fastigheter där. Det finns vissa som är så tacksamma att dom har fått en chans att bo någonstans.

I Göteborg bor Stefans familj kvar på vandrarhem. Han har sen vi träffades sist ringt och pratat med hyresvärden i Fredriksberg.  

Stefan Billberg: Jag frågade han hur stor lägenheten var, hur planlösning, och.

Reporter: Vad sa han då?

Stefan: Han sa att han kunde fixa det, att han kunde fixa en lägenhet. Men att jag kanske kunde lugna mig lite. Men idag är jag bostadslös sa jag.

Tipset om hyresvärden i Ludvika är fortfarande det närmaste han kommit en chans att få ett stadigt boende.  Hans situation liknar många andra hemlösas, som tillhör den grupp som inte har rätt till bostad genom socialtjänsten. 

Stefan måste söka ett stort antal lägenheter, även i små orter, för att få behålla biståndet för att betala vandrarhemmet.

Liknande regler gäller i andra städer i Sverige.    

Den senaste nationella kartläggningen visade att nära hälften av landets hemlösa är utlandsfödda. De senaste åren har många nyanlända i framför allt storstäderna bott i genomgångsbostäder, med tidsbegränsade kontrakt och har nu börjat komma ut på den ordinarie bostadsmarknaden. 

Familjen från Palestina hamnade inte här för att de ville just till Ludvika, utan för att det var deras enda alternativ. 

Saed: Det är svårt att hitta lägenhet i Stockholm. Och mycket dyrt. Och kommunen sa, nej det är ert problem, ni måste hitta lägenhet. Det är jättesvårt. Mycket det också där.    

Hadil: Du måste få lägenhet från till exempel annons eller från hela Sverige. Varje dag vi sökte kanske 20 lägenheter.

Saed: Sedan vi hämtade annons här blocket och vi kommer här kanske bättre.

Grannarna på våningen under, kom också till Ludvika från Stockholmsområdet.  

Reporter: You came from Täby. 

Chdad: No finishing contract for två år. After that from kommunen fixa och prata with someone here in Ludvika and he fixa lägenhet here.  

Reporter: So someone at Täby kommun helped you to to get a apartment here?  

Chdad: Ja. Ja. Ja. And say the house house is not much money and no problem, when you came here it is too much money and you cannot betala and change to another house and come to here.   

Reporter: I dom här fastigheterna så vet vi att det bor familjer som varit bostadslösa i stockholmskommuner som har fått i nåt fall fått hjälp med att fixa lägenhet via kommunen här. Vi vet att socialtjänst i Göteborg förmedlar kontakt till hyresvärd i Fredriksberg. Vad tänker du om det? 

Leif Pettersson: Det låter knepigt alltså. Det är klart att man förstår på ett kortsiktigt, den tjänsteman som löser deras försörjningsmöjligheter och bo leva så är det en sak, men det långsiktiga och det mer övergripande blir ju att dom här kommunerna alltså måste se till att det byggs bostäder som passar även den här kategorin invånare för dom är medborgare i deras kommuner också

Reporter: Det låter knepigt säger du. På vilket sätt?

Leif Pettersson: Ja men alltså. Det är inte okej på ett vis, de skickar inte med dem en förutsättning för att försörja sig. Utan det man tittar enkom på bostadssituationen och den är primär och ordna men också möjligheterna att försörja sig och åker men till Fredriksberg, flyttar dit. Så kan jag säga att försörjningsmöjligheterna inte är väl enormt stor.   

Flera små kommuner i Sverige har börjat märka att personer med försörjningsstöd flyttar in från större kommuner. En del har sociala problem, en del är nyanlända personer som efter en tid i så kallade genomgångsbostäder ska ut på den ordinarie bostadsmarknaden.

I oktober 2019 gick dåvarande kommunalrådet i Kramfors ut och anklagade ett antal kommuner för att dumpa socialt utsatta personer i deras kommun.  

Ur SVT Nyheter Västernorrland, 7/10-19.

Jan Sahlén: De gör sig av med problem. 

Kan vi bete oss på det här sättet, kommuner emellan? 

Med gott samvete skicka iväg personer som belastar vår budget till en annan kommun som har mindre utrymme i sin budget att ta hand om dom här problemen.

I Kramfors gjorde man en egen kartläggning som visade att personer med försörjningsstöd flyttat dit från framför allt stockholmskommuner, främst handlade det om nyanlända personer. 

Andra kommuner ser att personer med sociala problem flyttar in. I Ludvikas grannkommun Ljusnarsberg har socialchefen gjort en liknande sammanställning, efter att man upptäckt ökade kostnader för ekonomiskt bistånd.   

Camilla Hofström: Majoriteten är personer med sammansatt problematik alltså psykisk ohälsa, missbruk, kriminalitet. En hel del har suttit i fängelse och kommer ut och har ingenstans att ta vägen och så får man tag i en lägenhet då. 

Och när det börjar bli väldigt många såna så börjar man fundera. Vad kommer det sig att så många flyttar till Kopparberg? Det är inte så att vi har en jättestor arbetsmarknad eller så eller nåt annat som drar. Och flera av dem flyttar ju hit då och säger att de har ju ingen bostad. De kommer från storstan och var bostadslösa eller så.  

Reporter: Och hur får de tag i en lägenhet? 

Camilla: Jag vet faktiskt inte. Jag har ingen aning. 

Under 2018 försökte en stadsdel i Göteborg inleda ett mer formellt samarbete med region 10, de tio kommuner som ligger längst norrut i landet. 

Olli Joenväärä: Det var ju nån stadsdel i Göteborg som ville höra om vi kunde ta emot ja men familjer.  För att flytta hit. Och då ville vi veta, vad handlar det här om? 

Norrlandskommunerna fick ett excelark där ett antal nyanlända familjer fanns listade. De hade alla osäkra kontrakt i Göteborg. När vi tar del av listan ser vi bland annat personernas utbildningsbakgrund, antal barn, arbetslivserfarenhet och huruvida de hade körkort eller inte. 

Olli:  Och då kände väl jag, vi kan ju inte sitta och välja, det blir jättekonstigt om vi sitter och väljer. Alla är välkomna till Dorotea, men det måste vara ett eget val.  

Stadsdelen i Göteborg säger att familjerna informerades om att det var frivilligt, och att familjerna var intresserade av att flytta.   

Fenomenet, att bostadslösa från större kommuner dyker upp i mindre kommuner med lediga bostäder, har kallats för social dumpning. Flera politiker i de utpekade storstadskommuner, har slagit tillbaka och sagt att de inte aktivt skickar iväg folk till andra kommuner.

I januari höll civilministern ett möte med ett antal landsbygdskommuner om fenomenet och ministern har nu lovat en kartläggning. 

Ur Aktuellt januari 2020

I Ljusnarsberg har man sett exempel på personer som flyttat till lägenheter som de sen inte kan bo kvar i, på grund av det dåliga skicket.   

Camilla Hofström: De här bostäderna är inte alltid så bra. Det är ju, det är mycket, de är undermåliga många av de här bostäderna. Inte alla men många är ju det. Så att, de blir ju lurade att flytta till bostäder som inte alltid är så bra.  

I Ljusnarsberg dyker ett känt fastighetsbolag upp igen: Hilldex. Samma fastighetsbolag som har lägenheterna i Blötberget. Även i Ljusnarsberg bor personer inflyttade från Stockholm. Även här är lägenheterna tidigare asylboenden.

Tino Bessou: Stockholm vill inte ha vissa personer. Okej. Dom skickas ut från stora städer. Men dom ska bo nånstans. Dom flesta, om jag tar till exempel i Kopparberg, Dom flesta som kommer till och söker lägenhet, kommer från Stockholm, Södertälje och Solna. Har diagnoser, och som blir puttade ut ur dessa områden som dom inte kan bo i längre. Men det är klart att problemet försvinner inte bara för att du gömmer dig i småstäderna.   

Christina Lerström: Och just att andra kommuner löser sina sociala problem genom att spåra upp dom här oseriösa fastighetsägarna och sen blir man av med problemet och dom får en bostad. Det blir en win win situation fast den är inte liksom sund kan man säga. 

Reporter: Vad tänker du då om det att för det är båda sidor för dom får en bostad också.  

Christina: Dom får ett boende. Ja, alternativet är att inte bo någonstans. Det är klart att det är en vinn-situation för dom. Men samtidigt kan man tänka sig. Är det okej att kommuner ändå sponsrar oseriösa fastighetsägare genom att göra sig av med sitt problem.   Det är den andra osunda sidan av det. Det är den man ska titta på. För dom här människorna som får bostad är ju klart nöjda. Men man kan ju tänka att socialtjänsten inte ska gå med i det rävspelet som det är.  

De som är hemlösa utan att ha sociala problem kallas för strukturellt hemlösa. Och i vissa kommuner erbjuder socialtjänsten rådgivning åt den här gruppen, när de ska söka lägenheter. Det kan handla om att ställa sig i olika bostadsköer eller hjälp att skriva brev till hyresvärdar.

När nya personer utan jobb flyttar in till Ludvika, blir det socialtjänsten där som får ta över försörjningen.  

Ann-Sofie Andersson: Det får ju en påverkan på det sättet att det ändå kommer fler hit som inte klarar sin egen försörjning. Vi får att förhålla oss till att jobba med hur ska du klara din egen försörjning.   

Reporter: Men om ni hjälper till då med ekonomiskt bistånd för att betala en hyra tex, kollar ni alls var den personen bor?    

Ann-Sofie Andersson: Man ska ju uppvisa ett hyreskontrakt, det är det personen själv, den enskildes ansvar eget ansvar är ju att uppvisa sitt hyreskontrakt och vi kan ju inte, vi kan ju inte liksom säga...Ja man kan ju titta på den sociala barnavården, då får det inte se ut hur som helst i ett boende, om det skulle vara det. Men annars så kontrollerar vi inte boendena. Det är en fråga för miljö och hälsa, det är inte vi som reglerar den delen.

Carina Ericsson: Ja det var Carina här.

Reporter: Hej det var Ida på Uppdrag granskning.

Carina: Hej, jag går ner och öppnar porten här.

Reporter: Får vi komma upp en liten stund?

Carina: Ja herregud, kom ni.

Reporter: Har ni något att säga till om tycker du ni som bor här?

Carina: Nej, det är väl kanske så. Dom kanske vet att vi är rädda om våra bostäder nu när vi äntligen bor någonstans. Det finns dom som varit uteliggare som bor här. Men såhär kan man inte ha det. Med kallvatten och värmen och allt.

Reporter: Försöker du hitta nåt annat ställe? 

Carina:  Ja jag ringde faktiskt på en lägenhet nu i lördags men den blev såld i Grängesberg då.  

Reporter: Är det svårt eller, med bostad?  

Carina: Ja det är väl Ludvikahem isf. Där är det ju poäng och grejer man måste ha då. 

Reporter: Men där har du ingen chans eller? 

Carina: Nej.

För personer med betalningsanmärkningar och försörjningsstöd, kan det vara svårt att få en lägenhet ens i allmännyttan. Idag accepterar 4 av 10 allmännyttiga bostadsbolag inte försörjningsstöd som inkomst.  

Vi ringer upp kommunalrådet Leif Pettersson igen, för att höra vad han tänker om invånarna från hans egen kommun som ju också hamnat i de här bostäderna. 

Reporter: För några av de vi träffat där de säger att de skulle gärna bo i Ludvikahem men de får inte ha ett kontrakt. Man pratar ändå om att man ska bostäder till alla invånare i sin kommun.

Leif Pettersson: Ja precis och vi har ju ett övergripande bostadsförsörjningsansvar, och där jobbar vi. Det är ju en utmaning, särskild utmaning så här när man har bostadsbrist. 

Reporter: För du sa ju till mig att de här fastigheterna, det är inte värdiga boenden.

Leif Pettersson: Nej det är så man rapporterat till mig, problem med uppvärmning och annat i de här.

Reporter: Ändå så understödjer ju ni det här indirekt genom att betala bistånd till de som bor där.

Leif Pettersson: Det kan inte jag kommentera huruvida. Bistånd är ju berättigat enligt prövning enligt socialtjänstlagen. Men däremot måste man ju jobba med att stödja och hitta bättre lösningar för individerna.

I Fredriksberg och Blötberget har vi träffat både infödda och inflyttade personer. Någon har sovit på gatan, någon har bott på vandrarhem, någon har bott i husvagn. Här blir vissa kvar, och trivs. För andra är det ytterligare en tillfällig punkt i jakten på ett riktigt hem.  

Områden som de här fylls på med personer som inte kunnat hitta en bostad någon annanstans. Det blir en fristad i ett Sverige med en allt hårdare bostadsmarknad, eller en plats där lägre standard accepteras eftersom de som flyttat in inte har råd att säga ifrån.   

Fastighetsförvaltare: Hallå

Och sen var det den blå lappen, den som tog oss från Göteborg till Ludvika, den som Stefan fick av sin socialtjänst.  

Reporter: Jag har förstått att ni har samarbete med vissa kommuner.  

Fastighetsförvaltare Fredriksberg: Ja. 

Reporter: Men ni har kontakt då med kommuner?  

Fastighetsförvaltare: Ja, vi har kontakt med såna ja.  

Reporter: Vilka kommuner har ni kontakt med då?  

Fastighetsförvaltare: Det vill jag inte gå in på. Men det är från bägge storstadsregionerna.  

Reporter: Okej. Och vad vill dom då?  

Fastighetsförvaltare: Dom vill ju söka lägenhet så de får flytta ut från deras kommun till en annan kommun. Så jag skrattade när jag hörde det här på p1 alltså, de intervjuar massa som på vissa stockholmskommuner bland annat, och de gjorde inte alls så men jag vet att det är så det funkar.

Stefans socialtjänst i Göteborg skriver till oss att personer med begränsade förutsättningar att hitta ett boende i Göteborg behöver söka sig utanför kommunen. De skriver att det är den enskildes ansvar att söka bostad och kontrollera skicket på den.  

Fastighetsägaren här, Anera AB, säger att upprustning av fastigheterna pågår. Och att de anser att personer med betalningsanmärkningar stängs ute från bostadsmarknaden och att de vill hjälpa även dem.

I Göteborg har Stefans familj nu varit bostadslösa i över tre månader. De söker fortfarande bidrag för att bo på vandrarhem, en vecka i taget.  

Stefan Billberg:  När jag fick lappen så lät det så väldigt bra, tyckte jag då. Förstahandskontrakt. Man skulle få lägenheten renoverad. Det var lugnt och skönt där. 

Jag har under den här perioden har jag faktiskt övervägt att börja om ett nytt liv faktiskt. Någonstans i Sverige, eller Norge, Danmark. Jag har faktiskt gjort det.  

Grafik:

”Täby kommun bekräftar för Uppdrag granskning att man förmedlar kontakter till hyresvärdar i andra kommuner, som har angett att de har lediga bostäder. Kommunen kontrollerar inte skicket på boendet utan förmedlar endast kontaktinformation.”