Nyligen släpptes en ny utvärdering av de studier som finns om stressbehandlingar för personer med utmattningssyndrom. Genomgången visar att effekterna av de studerade behandlingarna är mycket små.
Marie Åsberg, professor emeritus vid Karolinska institutet, är en av artikelförfattarna.
– Vi vet nu att det händer saker i själva stressystemet. När man övertrasserar det systemet under lång tid, så får det helt enkelt skador. De skadorna läks, men det tar väldigt lång tid, säger hon.
Enligt genomgången kan vissa åtgärder lindra symptom något, åtminstone tills behandlingen upphör. Men det enda som har bevisad effekt på sjukskrivningstiden är anpassning på arbetsplatsen.
”Var förvånande”
Så kallad grön rehab, eller trädgårdsterapi erbjuds numer av flera landsting för behandling av stressrelaterad sjukdom.
Kristina Glise, överläkare vid Institutet för stressmedicin, menar att man nu behöver se över de resurser som läggs på olika stressbehandlingar.
– Man testar KBT, mindfulness, man testar trädgårdsterapi. Det finns en mängd olika behandlingar som de här patienterna har fått och då har man inte sett att det har påverkat sjukskrivningstidens längd, vilket var förvånande för det hade man förväntat sig, säger Kristina Glise.
Marie Åsberg säger att det handlar om att skapa förutsättningar för att man ska läka, som att anpassa sitt liv för att undvika negativ stress, men att själva läkeprocessen tar den tid den behöver, ungefär som ett benbrott.
Sömn har visat sig vara viktigt både för att lindra symptom och förkortad sjukskrivning, så åtgärder för att hjälpa patienten att sova bättre kan vara viktiga.
Positivt resultat i ny studie
Nyligen publicerades dock en studie där en grupp lärare sjuka i utmattningssyndrom fått internatbehandling – en tre veckor lång vistelse utomlands med insatser från bland annat psykolog, arbetsterapeut och fysioterapeut.
I jämförelse med en kontrollgrupp hade de internatbehandlade patienterna högre sysselsättningsgrad efter behandlingen. Den stora skillnaden mot andra behandlingar är framför allt internatformen och den yrkesspecifika behandlingen där man på detaljnivå kan diskutera orsaker och förbättringar. I programmet ingick även uppföljning om återgång i arbete, med konkreta förslag på till exempel omplacering.
Kristina Glise är försiktigt positiv till studien men menar att underlaget är litet och att behandlingen inte är realistisk för stora grupper.
Hon säger att vi bör fundera på hur resurserna som läggs på stressbehandlingar används. Patienterna behöver kanske framförallt hjälp att förstå hur de har kunnat hamna i den situation de befinner sig i och hjälp att lägga upp sin rehabilitering utifrån hur problemet ser ut. Arbetsgivaren bör involveras, och vissa kan må bra av att prata med en psykolog, säger hon.
– Alla har velat hjälpa till med den här svåra problematiken. Därför har man kanske överlastat behandlingen. Men nu när vi vet mer, när forskningen har visat sitt, då tycker jag att man får sätta sig ner och fundera över: Det vi gör, måste vi göra det? Eller kan någon annan göra det utanför vården, eller det kanske inte alls behövs, säger Kristina Glise.
Aldrig tidigare har så många varit sjuka av stress, och unga kvinnor står för den största ökningen. Uppdrag granskning har följt fyra av dem under några avgörande månader i deras liv – du hittar serien “Sjukt stressad” på SVT Play.