”Det har varit en utarmning av personalen under många år”, säger Mikael Svanberg, vice ordförande i Brandmännens riksförbund. Foto: SVT/TT

Varannan brandman: Brist på resurser förvärrade spridningen av skogsbränderna

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

Fyra av tio brandmän anser att de hade för lite personal under sommarens skogsbränder. Varannan brandman anser dessutom att bristande resurser påverkade spridningen av bränderna där de jobbade. Det visar en stor undersökning som Uppdrag granskning har gjort.

Under den torra och varma sommaren 2018 drabbades Sverige av 300 skogsbränder. Ett extremväder som enligt forskare kommer bli allt vanligare på grund av klimatförändringarna. Sveriges beredskap ställdes på hårda prov – regeringen drog tidigt slutsatsen att myndigheterna klarat det på ett ”utomordentligt bra” sätt.

– Generellt har vi en bra krisberedskap och en bra räddningstjänst, sade ansvarige ministern Morgan Johansson (S) i Sveriges radio i somras, ett budskap han upprepade flera gånger.

Skogsbränderna sommaren 2018

Men många av dem som gjorde jobbet på marken håller inte med ministern. I Uppdrag gransknings undersökning medverkar drygt 600 brandmän och brandbefäl som kämpade mot skogsbränderna i de tio län, från mellersta Sverige och uppåt, där de flesta bränderna rasade.

En brandman som tjänstgjorde i Jämtland skriver:

“Politiker tycker att vi klarar av denna typ av insats. Det gör vi absolut inte!”

Fyra av tio: Vi hade för lite personal

I undersökningen svarar nästan fyra av tio brandmän, 38 procent, att de hade för lite personal.  Än tydligare är bristen på personal i de nordligaste skogslänen.

52 procent uppger att de hade för lite personal i Västerbotten, och i Norrbotten – som inte fick hjälp utifrån på samma sätt som söderut – är siffran 66 procent.

– Det har varit en utarmning av personalen under många år. Den operativa förmågan har minskat över tid i många kommuner, säger Mikael Svanberg, vice ordförande i Brandmännens riksförbund, BRF, som själv kallades in som befäl till de stora bränderna i Ljusdal.

I Norrbotten uppger 66 procent av brandmännen i undersökningen att de hade brist på personal. Foto: SVT

Värst drabbade var länen Gävleborg, Jämtland och Dalarna där de fyra största bränderna omfattade drygt 17 000 hektar – cirka 25 000 fotbollsplaner. Mer än under den tidigare rekordbranden i Västmanland 2014.

Varannan brandman, 49 procent, svarar i Uppdrag gransknings undersökning att brist på resurser påverkade spridningen av skogsbränderna där de jobbade – det gäller till exempel personal, fordon och utrustning.

– Man måste vara stark initialt. Annars kan skogsbranden växa sig stor och det är det som hänt på vissa ställen i Sverige under sommaren, säger Magnus Sjöholm, ombudsman på BRF.

I några län är andelen ännu större som svarar att skogsbränderna blev större på grund av resursbrist: 

• Gävleborg, där Ljusdalsbränderna härjade: 55 procent 

• Dalarna: 56 procent 

• Norrbotten: 66 procent

“Vi har en del att lära”

Niklas Karlsson (S), ordförande i riksdagens försvarsutskott, medger att det finns mycket kvar att göra när det gäller beredskapen för kommande skogsbränder.

– Vår personal inom räddningstjänsten runt om i Sverige gör en fantastisk insats utifrån de förutsättningar de har. Vi har en del att lära av skogsbränderna och se till så vi har de resurser som krävs.

Konkret, vad behöver göras?

– Jag tror att man måste ta upp de utredningar som är gjorda och de konkreta förslag som finns där. Mest tydliga tycker jag är samordning, styrning, ledning och kommunikation. Där måste vi bli bättre och komma med konkreta förslag. Det tycker jag är det absolut viktigaste just nu, säger Niklas Karlsson (S).

Uppdrag granskning reportage Skogen brinner sändes onsdag 23 januari 2019. Du kan se det på SVT Play.

Så svarade några av brandmännen i undersökningen:

”Där jag befann mig blev jag styrkeledare för ca 50 man men hade utrustning till ca 10 man så det behövs större depåer med utrustning att köra ut.”  

 – Tjänstgjorde i Gävleborgs län 

”Vi var flera gånger tvungen att i det närmaste 'stjäla' den mest grundläggande utrustningen från depåerna för att kunna göra vårat jobb.”  

– Tjänstgjorde i Gävleborgs län 

”Använt oss mer av lärdomarna från branden i Västmanland år 2014. Hade vi haft lite mer resurser i form av utbildad personal och utrustning här i Sverige, hade vi kunnat göra mer i ett tidigare skede, och på så sätt sparat mycket pengar som nu istället fick läggas på resurser från andra länder.”  

– Tjänstgjorde i Västmanlands län 

”Man kan inte på dagen det händer, börja samla resurser – de måste finnas där i beredskap, därav ordet beredskap.” 

– Tjänstgjorde i Jämtlands län 

”Ledningen gjorde så gott dom kunde, det fanns inte resurser tillgängliga i början för så många brandhärdar samtidigt. Hade vi varit mer personal hade vi haft en chans. Det krävs händer och fötter ute i skogen för att kunna få kontroll på en skogsbrand!”  

– Tjänstgjorde i Gävleborgs län

”Ledning och politiken har under väldigt lång tid ständigt skurit ner i räddningstjänsten. Man ser inte allvaret, och man nonchalerar dom brister som personalen påpekar.”

– Tjänstgjorde i Västernorrlands län

Här kan du läsa fler av brandmännens svar.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Skogsbränderna sommaren 2018

Mer i ämnet