I nuläget finns det drygt 190 000 ärenden angående jordbruksstöd där besluten inte är formellt verkställda. Det är nästan en femtedel av alla ansökningar för åren 2015-2018. Den 11 april var sista ansökningsdag för 2019 års jordbruksstöd, då ansökningar från ytterligare nästan 60 000 lantbrukare kommer att skickas in i systemet.

Problematiskt för handläggarna

Att Jordbruksverkets helautomatiserade system inte har fungerat för alla stödformer är problematiskt för handläggarna på länsstyrelserna.

Johan Linde på länsstyrelsen i Västra Götaland säger att han förstår att Jordbruksverket prioriterat att få ut de stora beloppen först.

– Men det är mycket jobb för att få ut den sista delen. Det är ren handläggning och många timmar kvar, säger han.

Ingrid Jakobsson på Länsstyrelsen på Gotland säger att det varit tufft att inte kunna svara på lantbrukarnas frågor om när pengarna kommer.  

– Många handläggare har mått dåligt, särskilt de första åren. Tidigare hade vi ett välfungerande system och kunde betala ut pengarna i tid, i årscykler, säger hon till SVT Nyheter.

”Trollar med pengarna”

Enligt Jordbruksverkets prognos återstår utbetalningar på cirka 260 miljoner kronor, en relativt liten del av det totala svenska jordbruksstödet på tio miljarder varje år. För de flesta som väntar på slutbetalning är det små summor som återstår.

Men för enskilda företagare med små marginaler kan det få stora konsekvenser. Magnus Ingesson från Vombsjön i Skåne väntar på betesmarksersättning för åren 2016, 2017 och 2018. 

– Summan blir större och större för varje år, jag tror att den är uppe i en halv miljon nu. Efter förra årets torka tappade jag mycket i inkomst. Nu hankar man sig fram och trollar med pengarna, säger han till SVT Nyheter.