2015 lanserade Jordbruksverket en ny plattform med helautomatiserad handläggning av jordbruksstöden på omkring 10 miljarder varje år. Systemet har fungerat för de stora volymerna av stödet, men i många fall har det inte varit tekniskt möjligt att avsluta ärenden på flera år.

Det som dröjt längst att få på plats är miljöersättningar, där alla ärenden kunde handläggas först under hösten 2018. Resultaten av tvärvillkorskontroller kunde börja registreras först i början av 2018. Systemet klarar fortfarande inte att göra återkrav om för mycket pengar har betalats ut, målsättningen är att det ska fungera till hösten 2019 – fyra år efter det att systemet lanserades.

För att inte slå undan benen på de berörda lantbrukarna har Jordbruksverket valt att betala ut mellan 75 och 95 procent av de sökta stödpengarna, resterande summa har sparats som en buffert tills man fått möjlighet att avsluta handläggningen.

”En risk att man tar ut för mycket EU-medel”

I nuläget finns det nästan 190 000 ärenden där besluten inte är formellt verkställda, nästan en femtedel av alla ansökningar för åren 2015-2018.  Av dem är cirka 60 000 registrerade som ”handläggning pågår”. Alla dessa väntar inte på slutbetalningar, det kan också handla om att ärendet öppnats för en framtida utredning om återkrav eller någon förändring som inte ändrar stödsumman.

Där finns också många ärenden som inte har något handläggningsbehov och som kommer att kunna städas undan med automatik så småningom.

För att komma till ett avslut har Jordbruksverket intensifierat arbetet med extra medarbetare på länsstyrelserna.

– Vi kan inte göra ett massavslut utan vi måste titta på vad utfallet blev innan vi stänger ett ärende. Men vi försöker också se om det går att avsluta ärenden på ett enklare sätt, säger Mirja Hjers, tf divisionsdirektör på Jordbruksverket.

Bristen på kontrollstatistik och genomförda återkrav har fått Ekonomistyrningsverket (ESV) att reservera sig mot Jordbruksverkets redovisning. ESV menar att “räkenskaperna är inte rättvisande då de inte återspeglar de verkliga förhållandena. “

– Vi ser en risk att man tar ut för mycket EU-medel. Vi har inte bedömt vilka summor det rör sig om, men vi ser risken eftersom vi vet att systemet brister, säger Ulrika Bergelv på ESV till SVT Nyheter

Ekonomistyrningsverket kommer att följa upp sin revision till hösten.

”Blir en kraftig sanktion”

Samtidigt riktar EU-kommissionen krav mot Sverige på motsvarande 260 miljoner kronor för att man åren 2015-2017 inte kunnat lämna statistik på de kontroller som gjorts av tvärvillkoren, det vill säga de regler som lantbrukare måste följa för att få direktstöd.

Det bygger på samma grundproblem: kontrollerna, cirka 700 om året, är gjorda men kunde inte registreras i systemet förrän 2018.

Jordbruksverket ska inom kort fatta beslut om ifall man ska söka förlikning om summan eller inte.

– När man kommit så här långt kan man konstatera att det finns delar där vi inte kan svara upp till det kommissionen har krävt av oss. Sedan finns det delar där vi har olika tolkningar. Men det kommer att bli en kraftig sanktion, säger Mirja Hjers.