Jordbruksverket hade ambitiösa planer när man började bygga en ny teknisk plattform 2012. Den dåvarande programvaran var utgående och man ville förbereda sig inför kommande förändringar i EU:s jordbrukspolitik under programperioden 2014-2020.  

Men det tog tid för medlemsländerna att enas om ett nytt regelverk och när beslutet väl var fattat var tiden knapp innan det skulle tas i bruk.

Systemet blev för komplext

En rapport från Statskontoret från 2016 visar att Jordbruksverket tappade kontrollen över kostnaderna – som blev mer än dubbelt så höga som planerat. Den mest kostsamma delen har varit handläggningssystemet “Jorden”, som fungerar som ett nav på plattformen.

“Vi bedömer att systemet Jorden har blivit för komplext och det innebär att systemet är svårt, tidskrävande och därmed kostsamt att fortsätta utveckla”, skriver Jordbruksverket i sin årsredovisning för 2018.

Under våren genomför man nu en analys för att se hur systemet ska kunna användas under EU:s nästa budgetperiod.  

I värsta fall kan man tvingas att börja om från början med ett nytt system.

– Vi utgår från hypoteser. Har vi ett för komplext system? Går det att framtidssäkra Jorden? Det vi hoppas på är lösningar som gör att vi inte ska behöva byta plattform, säger Patrik Alenfelt, avdelningschef på jordbrukarstödsavdelningen på Jordbruksverket till SVT Nyheter.

Tuffa villkor inför nästa budgetperiod

Förutsättningarna ser inte ut att bli lättare för programperioden 2021-2027. Medlemsländerna står inför tuffa förhandlingar om nästa långtidsbudget och jordbrukspolitiken. 

Ett beslut kan i värsta fall dröja ända till 2020, vilket skulle innebära att Jordbruksverket bara får månader på sig att implementera de nya villkoren. 

– Vi hade gärna sett en stabil jordbrukspolitik men vi vet att det kommer att bli stora förändringar. Här finns en målkonflikt. Vi vill ha så enkla stödformer som möjligt, medan politikerna har andra mål som de vill uppnå, säger Patrik Alenfelt.