Den nya förordningen trädde i kraft den 5:e april och innebär att endast grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan täcks av statsbidraget. Gymnasieskolan lämnas alltså utanför. Karolina Lisslö tycker att det är väldigt problematiskt att gymnasieelever inte längre omfattas av stödet eftersom majoriteten av eleverna de hjälper är just gymnasieelever.

– Ungefär 60 procent av våra användare klassas alltså inte som att de är i behov av läxhjälp. Det är tusentals elever som drabbas av detta.

En fråga om demokrati

Hon upplever även att beslutet är en demokratisk fråga eftersom att alla elever inte har samma förutsättningar.

– Vi vet att alla inte har föräldrar eller anhöriga som har möjlighet att hjälpa till med studierna. Sedan finns det även målgrupper som har föräldrar som köper in de här tjänsterna. Vi vill motverka de här odemokratiska förutsättningarna för studier, säger Karolina Lisslö.

Läxhjälpen höjde betygen

Tove Nordmark går sista året på gymnasiet. För henne har Mattecentrum varit viktig för att få hjälp med matematiken i skolan. Hon brukar ta hjälp av dem när hon tränar inför prov.

– På gymnasienivå är det minst lika viktigt med ett läxstöd som i grundskolan. Jag läser ekonomi och då läser jag matematik 3C som är en lite svårare kurs. Det är många universitet som kräver att man har läst det och då är det viktigt att det finns hjälp utanför skolan, säger Tove Nordmark.

Eftersom alla inte har föräldrar hemma som har kunskaper i gymnasieämnen, tycker hon att det är viktigt med ett stöd utanför skolan och hemmet. Tack vare läxhjälpen har Tove Nordmark lyckats höja sina betyg i matematik.

– Det har absolut påverkat mina betyg till det bättre.

Trots att gymnasieelever inte längre omfattas av det ekonomiska stödet från Skolverket som delas ut till ideella organisationer kommer Mattecentrum fortsätta att hjälpa alla elever som söker hjälp.

Men Karolina Lisslö menar att det finns en risk att de på sikt kommer att tvingas vrida verksamheten så att kommande satsningar främst kommer att rikta sig mot grundskolan. Men hon poängterar även att Mattecentrum kan använda sina övriga inkomster för satsningar mot gymnasiet.

– Vi kommer aldrig att neka våra gymnasieelever att ta del av verksamheten, säger hon.

En satsning mot grundskolan

Enligt Heléne Öberg, statssekreterare på utbildningsdepartementet, har tanken hela tiden varit att läxhjälp ska riktas mot grundskoleelever trots att även gymnasieelever tidigare omfattats av bidraget.

– Huvudfokus för den här satsningen är just grundskolan och att sätta in allt stöd som finns för att elever i grundskolan ska få behörighet och klara av gymnasiet, säger hon.

Heléne Öberg har tagit del av kritiken som riktats mot den nya förordningen och menar att utbildningsdepartementet ser över kritiken.

”Lovskola inte tillräckligt”

Enligt Skolverket är det en av fyra elever som inte klarar av gymnasiet på tre år. Heléne Öberg berättar att det finns andra satsningar än läxhjälp för gymnasieelever som behöver hjälp med studierna. Bland annat har en särskild utredning tillsatts där man tittar på hur man ska ge de bästa förutsättningarna för elever att klara av gymnasiet. Lovskola som tidigare endast fanns för grundskolan har även införts för gymnasieelever.

–  På alla lov som finns kan man fylla i sina kunskapsglapp och förbättra sina resultat, säger Heléne Öberg.

Karolina Lisslö från Mattecentrum tror inte att lovskola är tillräckligt för elever som behöver hjälp med sina läxor.

– Är det meningen att lov ska vara till för studier? Är det den nya skolans sätt att beskriva ledighet? Att bara få hjälp på loven räcker absolut inte, säger Karolina Lisslö.