Sveriges största utsläppare är SSAB, Cementa och Preem. Endast 15 företag står för en fjärdedel av alla utsläpp i Sverige. Här finns stål-, cement- och petrokemisk industri, gruvor och energibolag.
– Vi är absolut inte nöjda, men vi har kommit så långt man kan med nuvarande teknik, därför driver vi hybritprojektet, då vi ska göra stål utan kol, och hoppas kunna realisera det så fort som möjligt, säger Martin Pei teknisk direktör på SSAB.
Inga incitament att få ner utsläppen mer
Företagen själva talar ofta med stolta ord om koldioxidlagring eller en fossilfri framtid – men hittills har företagen på topplistan inte lyckats särskilt väl med att minska utsläppen. Till exempel ökade E.ON och oljeraffinaderiet ST1 sina utsläpp senaste fem åren.
– Du kan få ner utsläppen mer, men det är ganska dyrt och vi har inga incitament att göra det. Vi i Norden tillhör redan de mest effektiva raffinaderierna i världen, säger Miika Eerola, VD på ST1 raffinaderi.
SSAB, som toppar listan, har bara minskat Co2-utsläppen per producerat ton stål med tre procent senaste sex åren. En halv procent per år.
LKAB hade målsättningen 2013 att minska utsläppen per ton med 35 procent till 2020. Det blev bara 7,5 procent. Drygt en procent per år.
Naturvårdsverket menar att utsläppen måste ner med minst 7–8 procent per år – varje år- om att vi ska klara klimatmålen.
– Industrins utsläpp har legat väldigt stilla under många år, det går alldeles för långsamt, säger Fredrik Hannerz, enhetschef på Naturvårdsverket.
De har minskat allra mest
Bland energibolagen finns de storföretag som minskat mest. Bara senaste året har sektorn minskat utsläppen med 19 procent. Stockholm Exergi har minskat allra mest – minus 60 procent på sju år.
– Vi har effektiviserat, vi återanvänder mer värme och energi. Men framför allt har vi slutat elda med kol, sedan vi satsat miljarder på en ny anläggning för biobränslen istället, förklarar vd Anders Egelrud.
Cementa och Preem har båda minskat utsläppen, men det beror mest på ”pandemieffekter” av minskad försäljning. Utsläpp per ton produkt har inte minskat mycket.
Bolidens utsläpp ligger stilla, men utsläppen per ton produkt har minskat med cirka 20 procent på sju år.
– Företagen måste nu snabbt göra de investeringar som krävs för att komma ner till nollutsläpp, säger klimatminister Per Bolund till SVT.
Topplistan
1. SSAB – deras egna siffror
Utsläpp 2020: 4 777 065
2. Cementa AB*
Utsläpp 2020: 1 900 881
3. Preem AB*
Utsläpp 2020: 1 538 189
4. Luossavaara-Kiirunavaara AB
Utsläpp 2020: 649 747
5. St1 Refinery AB
Utsläpp 2020: 500 033
6. E.ON Värme Sverige AB
Utsläpp 2020: 372 870
7. Stockholm Exergi AB
Utsläpp 2020: 361 050
8. Borealis AB*
Utsläpp 2020: 345 364
9. Boliden Mineral AB
Utsläpp 2020: 279 876
10. SMA Mineral AB
Utsläpp 2020: 278 960
11. Tekniska verken i Linköping AB (publ)
Utsläpp 2020: 266 807
12. Kubikenborg Aluminium AB
Utsläpp 2020: 245 204
13. SYSAV
Utsläpp 2020: 243 707
14. Renova AB
Utsläpp 2020: 206 356
15. Nordkalk AB
Utsläpp 2020: 188 926
Här kan du läsa mer om Sveriges fem största utsläppare.
* Flera företag har haft stora produktionsminskningar 2020 på grund av stopp eller kraftigt minskad försäljning under pandemien. Men dessa företag har även åren innan tillhört de största utsläpparna.
# Inget av Sveriges största skogsbolag finns med på 15-i topplistan. De har sen tidigare minskat sina utsläpp rejält, främst genom att ersätta fossila bränslen i sina processer mot biobränslen, ofta flis. De använder också fossilfri el i högre utsträckning.
Detta ingår i siffrorna
I systemet med utsläppsrätter ingår i nuläget endast fossila bränslen. Alla utsläpp omräknas till koldioxidekvivalenter. Koldioxidekvivalenter är ett mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till att olika sådana gaser har olika förmåga att bidra till klimatpåverkan.
När man uttrycker utsläppen av en viss växthusgas i koldioxidekvivalenter anger man hur mycket koldioxid det motsvarar för att ge samma verkan på klimatet. Metan bidrar ca 25 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid, och ett metanutsläpp på 1 ton motsvarar därför 25 ton koldioxidekvivalenter.
Källa: Naturvårdsverket