Den extrema värmen tar livet av tusentals människor varje år. Flest dödsfall inträffar i Asien men sett till andel av befolkningen är siffran högre i Europa, särskilt i de södra och östra delarna.

En av de som forskar på klimatförändringarnas effekt på människor är kardiologen Petter Ljungman, docent på Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

Han har bland annat studerat den kroppsliga process som leder fram till värmeslag.

– Man förlorar både salt och vätska när man svettas. Normalt sett har man en reglering i njurarna och hjärtat för att klara det ganska bra, men det är en ökad belastning på kroppen. Hjärtat måste slå fortare, kärlen måste vidgas. Då blir kroppen mer och mer ansträngd och har svårare och svårare att hålla temperaturen.

150 000 döda per år

Att slå fast huruvida hettan har lett till överdödlighet bland befolkningen tar tid. Men 2018 beräknas till exempel 700 människor ha avlidit till följd av värmen i Sverige och över 70 000 dödsfall kopplas till den heta sommaren som rådde i Europa 2003.

Experter tittar ofta på effekterna av individuella värmeböljor kopplat till överdödlighet i begränsade områden. En ny modelleringsstudie, publicerad i vetenskapstidskriften Plos Medicine, har riktat in sig på de globala effekterna genom att analysera dagliga dödstal och temperaturer på 750 platser i 43 länder på fem kontinenter under 30 år.

Forskarna landar i slutsatsen att mellan 1990 och 2019 kan över 153 000 dödsfall om året kopplas till värmeböljor runt om i världen.

– När det går riktigt illa så får man cirkulationskollaps. Man kan få kramper och hjärtat kan helt enkelt stanna, säger Petter Ljungman.

Hör mer om vad som händer i kroppen vid extrem värme i klippet ovan.