Under söndagen, på mindre än fem timmar, skedde tre skjutningar i olika områden i Stockholm. I Sollentuna blev två män i 20-respektive 25-årsåldern, skjutna. Den yngre avled, den äldre skadades.

Senare samma kväll sköts en man i benet vid Kallhäll i nordvästra Stockholm. Han klarade sig med livet i behåll, men bara några timmar senare sköts en man i 20-årsåldern till döds i Blackeberg i västra Stockholm. En man i 25-årsåldern är nu anhållen för mordet.

Från årsskiftet till 15 juni i år har 21 personer mist livet i skjutningar i Sverige, enligt färska siffror från polisen som SVT Nyheter begärt ut. Med söndagens dödsskjutningar i Stockholm är siffran uppe i 23 människoliv. 

Utöver det tillkommer det uppmärksammade dubbelmordet i Köpenhamn på två svenska medborgare. En man, som uppges tillhöra ett rivaliserande kriminellt gäng från Järvaområdet i Stockholm, är anhållen för morden.

Utvecklingen ligger i linje med hur det har sett ut de två senaste åren. Förra året sköts 23 personer till döds i Sverige de första sex månaderna, enligt polisens statistik. Totalt dödades 45 personer i skjutningar 2018. Året innan, 2017, var siffran från januari till och med juni 26 personer och 43 personer på helåret.

– Vi ser en ökning av det dödliga skjutvapenvåldet över tid, särskilt det dödliga skjutvapenvåldet inom kriminella miljöer, säger Daniel Vesterhav, kriminolog på Brottsförebyggande rådet.

”Skjutningar svar på skjutning”

I Stockholm sticker siffrorna ut. Där har elva personer skjutits ihjäl hittills i år. Det kan jämföras med elva personer under hela 2018.

– Det är vanligare med skjutningar i storstäderna. Vi vet också att det är vanligt med skjutningar kopplade till socialt utsatta områden och många av dem ligger i storstadsområden, säger Daniel Vesterhav.

När en skjutning sker ökar också risken för att det ska komma ytterligare en i närheten, enligt honom.

– Många skjutningar är ju svar på en skjutning. När det har dragit igång en konflikt genererar det flera skjutningar. Det kan vara en förklaring till ökningen.

”Vänskapen driver på konflikter”

För att förhindra att det sker fler dödsskjutningar behöver man få bort den tyngsta kriminaliteten och den öppna narkotikahandeln i utsatta områden, för det är där man gör sina första pengar, menar Daniel Vesterhav.

– Om man måste gå genom den öppna narkotikahandeln på väg till skolan blir det en naturlig del av ens vardag. Då är inte steget så långt för vissa individer att själv hamna i kriminalitet.

I februari i år publicerade Brå en studie där man intervjuat personer inblandade i skjutningar. De beskriver det som att man inte rekryteras in i gängen – man glider in i dem. Till skillnad mot till exempel MC-gäng, finns få tydliga organisatoriska strukturer.

– Man var ett kompisgäng redan innan och när man börjar tjäna pengar och det kommer in avundsjuka uppstår konflikter. Men eftersom det inte finns några strukturer som håller ihop gänget kan det gå så långt som till skjutningar. Vänskapen blir paradoxalt det som driver på konflikter. Många skjutningar är just mellan tidigare kompisar, säger Daniel Vesterhav.

– Våldet är också ett sätt att nå status och få andra att respektera en.