En av regeringens satsningar i höstens budget blir att återbetala ”57:orna”. Kompensationen uppgår till totalt 3,2 miljarder kronor och betalas ut från 1 juli 2024.

– Vi ska göra det här så rätt och rättvist som det bara är möjligt, både pensionssystemet och skattesystemet är komplicerade system. Tekniken återkommer vi till, men man ska veta att vi kommer att göra allt vi kan för att det här ska bli så rätt som möjligt, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Tusenlappar högre skatt

Bakgrunden är de höjningar av olika pensionsrelaterade åldrar som infördes den 1 januari i år, vilket drabbat omkring 110 000 svenskar födda 1957.

En förändring var det förhöjda grundavdraget som numera gäller från det år en person fyller 67 år, inte från 66 år som tidigare. Vanligtvis skapas det övergångsbestämmelser för de som redan uppnått åldern med ett tidigare regelverk – men inte i detta fall.

Följden har blivit att alla personer födda 1957 får vänta ytterligare ett år på skattesänkningen – trots att de i andra avseenden räknas som pensionärer. Enligt pensionärsorganisationer handlar det i snitt om drygt 2 000 kronor mer i skatt varje månad. För en som fortfarande arbetar i genomsnitt 3 000 kronor.

Ursäkt från Pensionsmyndigheten

Drabbade pensionärer, pensionärsorganisationer och fackförbund har länge krävt att ”57:orna” kompenseras. I början av året skickade Pensionsmyndigheten ut ett brev till årskullen där myndigheten beklagade att de i sitt remissvar inte informerat regeringen om effekterna av lagförslaget.

Svantesson vill inte lägga skulden på någon, men konstaterar att höjningen av pensionsåldern till 66 år hanterades på ett väldigt dåligt sätt.

– De (57:orna) har fått vänta orimligt länge på den skattesänkning som de har rätt till. Många har varit upprörda och arga och jag förstår det, och därför har jag ägnat en hel del tid åt detta.