Ägarna Wallenbergs EQT säljer aktier i Academedia värda en miljard, och börsintroduktionen fick statsminister Stefan Löfven att ta till kraftord som ”horribelt” när det presenterades.
– 60.000 barn är till salu på börsen, det skall vi sätta stopp för, dundrade Stefan Löfven i SVT Agendas partiledardebatt.
2007 – börsraket
Redan 2001 fanns ett utbildningsföretag på börsen, det var samma Academedia som i dag börsintroduceras igen. Då var det ett okänt litet företag mest aktivt inom vuxenutbildning.
Men 2007 köpte man upp NTI gymnasiet och plötsligt steg börskursen med 80 procent på en enda dag. Senare samma år gjordes ett par nya uppköp, och kursen gick upp 200 procent på två månader. Många aktörer blev intresserade, men då fanns väldigt lite politisk diskussion om vinster i välfärden.
2008 – störst i Sverige
2008 köpte Academedia den stora friskolekoncernen Vittra och även musikgymnasiet Rytmus och nu blev företaget störst i Sverige.
2009 gjorde de fem största skolföretagen en vinst på en kvarts miljard, där Academedia ensamt stod för 170 miljoner. Då upptäckte politikerna något som väckte ont blod.
Socialdemokraternas talesperson Ylva johansson talade upprört om en ”lukrativ marknad” som vuxit fram för skolföretag. Den dåvarande folkpartistiske utbildningsministern Jan Björklund sa inför valet 2010 att ”vi är ganska överens (med socialdemokraterna) om att skärpa reglerna”. Allt för att stävja vinster.
Men det kom inga skarpa politiska förslag i den riktingen.
2010 – riskkapitalister
2010 klev också en ny typ av ägare in i svensk skolmarknad. Riskkapitalister.
Utländska riskkapitalister köpte Pysslingen och John Bauer. Wallenbergs riskkapitalbolag EQT köpte hela Academedia. Riskkapitalisternas affärsmodell byggde inte på att plocka ut vinst eller aktieutdelning, istället skulle man låta företaget växa snabbt och sen sälja det dyrt. Ofta finansierade man uppköpen med lån, och ofta skulle man sälja efter bara fem-sex år.
Nu började den politiska debatten fokuseras kring kortsiktiga riskkapitalister.
2011 köpte Academedia även upp Pysslingen, för 690 miljoner.
2013 – tonen hårdnar från politiker
Och 2013 försattes riskkapitalägda John Bauer i konkurs. Nu var orden ännu hårdare från den borgerliga regeringen. Att EQT:s fond, som ägt Academedia dessutom är placerad i skatteparadiset Guernsey gjorde inte kritiken mildare.
Finansminister Anders Borg ville ha långsiktiga skolägare som betalade sin skatt, det talade mot riskkapitalister. Jan Björklund lovade rent av förbjuda riskkapitalister som skolägare. Även socialdemokraterna ville stoppa riskkapitalister, talespersonen Ibrahim Baylan talade om tio år som minst tid att äga skolor.
Men det kom inga skarpa politiska förslag. Det blev istället en tvärpolitisk friskolekommission.
Och snart köpte nya – amerikanska – riskkapitalister upp Internationella Engelska skolan. Grundaren Barbara Bergström som sålde det mesta, blev det året den som tjänade mest pengar i hela Sverige, 691 miljoner.
Academedia fortsatte växa, köpte upp designgymnasiet, och några av de skolorna från John Baues konkursbo, och man begav sig utomlands.
I dag – nya rekordvinster
Nu har man köpte ett norskt och ett tyskt förskoleföretag. I dessa länder – precis som i resten av världen går det inte att göra vinster och börsnotera skolföretag som finansieras med skatter. Men förskolor har andra regler, och här har Academedia talat om framtida expansionsmöjligheter.
Academedia har också gjort nya rekordvinster. Förra året var rörelsevinsten en halv miljard. Cirka hälften försvann till banker i amorteringar och räntor på alla lån man tagit för att köpa upp nya skolor.
I samband med börsintroduktionen kliver Andra AP-fonden in som delägare, och även industrimannen, Rune Andersson som satsar 800 miljoner.
För det får han 20 procent av bolaget, och han hoppas företaget skall fortsätta växa och hoppas på en årlig vinst på 70 till 80 miljoner, på SIN andel.
Tror inte på vinststopp
Statsminister Löfven står på sig och säger att regeringen vill få bort vinstjakten. Men det finns fortfarande inga skarpa förslag från regeringen. Friskolekommissionen, ledde till en statlig utredning som väntas bli klar i höst. När regeringen sett utredningsförslagen och fått begrunda dem, kommer man föreslå åtgärder, lovar Stefan Löfven när SVT träffar honom.
Men den gamla finansmannen Rune Andersson verkar inte oroad av vad politikerna säger. Han har hört det förut, och han tror vanligt folk vill ha mångfald på skolor och valfrihet. Han tror helt enkelt inte det blir något stopp för vinster i skolan:
– Bedömer man att systemet kommer ändras på så sätt att de privata skolorna försvinner, det tror inte jag, och det är egentligen det frågan gäller.