Just nu sitter sju personer som är dömda för terroristbrott i svenska fängelser. Men de är inte de enda som anses vara riskpersoner när det gäller våldsbejakande extremism.

– Vi följer ett 80-tal personer och det är både de som är radikaliserade våldsbejakande extremister, till exempel de terrordömda, men även de som bedöms vara i farozonen för att bli radikaliserade, säger Niklas Bellström, ställföreträdande säkerhetsdirektör på kriminalvården.

Nu utbildas personalen i att förebygga radikalisering.

– Det går att påverka även våldsbejakande extremister, säger Niklas Bellström.

Nära kontakt med de intagna är nyckeln

65 av de 80 bedöms ha våldsbejakande islamistiska uppfattningar och 15 tillhör antingen höger- eller vänsterextrema miljöer. Riskbedömning och genomtänkt placering av de intagna är viktigt för att motverka radikalisering. Men även personalens kunskaper och kontakter med de intagna har en nyckelroll.

– De utbildningssatsningar som vi har bedrivit de senaste åren är en väldigt viktig insats som ger god effekt, säger Niklas Bellström.

Det var efter terrorattentaten i Paris och Köpenhamn för några år sedan som risken för radikalisering i fängelsemiljö uppmärksammades. Gärningsmannen i Köpenhamn uppgavs bland annat ha blivit radikaliserad under sin fängelsevistelse. Efter det har Kriminalvården satsat på utbildning. Samtliga anstalter har nu personal som gått utbildningen som nu också ingår i grundutbildningen för nyanställda.

Tiotal försök till radikalisering

Enligt kriminalvården har det skett ett tiotal försök till radikalisering i svenska fängelser. Man tror att problemet kan komma att öka, bland annat på grund av att allt fler väntas återvända från islamistiska miljöer.

Enligt Säkerhetspolisen är fängelserna en attraktiv plats att rekrytera på.

– Många av de som sitter där har dömts för våldsbrott och har en lägre tröskel för att använda våld och det är något som extremistmiljöerna kan använda sig av, säger Ahn-Za Hagström, senior analytiker hos Säkerhetspolisen.

Går att påverka

Det finns åtminstone ett exempel där en intagen lämnat sin extremistiska livshållning under sin tid i fängelset.

Enligt Niklas Bellström handlar det konkret om stor personaltäthet och närvaro av engagerade medarbetare på avdelningarna. Syftet är att genom samtal och aktiviteter lära känna de intagna och deras risker och behov.

Hur ser du på framtiden? 

– Kriminalvården bedömer att antalet intagna med våldsbejakande extremistiska uppfattningar i anstalt och häkte kommer att öka. Men vi bedömer inte att fler kommer att radikaliseras på fängelserna utan att ökningen kommer att bestå av intagna som redan är radikaliserade när de kommer till Kriminalvården, säger Niklas Bellström.