I början av året fanns trafiksäkerhetskameror på 1 615 platser längs med landets vägar och det ska ökas med 250 per år fram till 2020. Både Trafikverket och polisen ser det som en bra metod för att hålla nere hastigheten på vägarna. Men många fortkörare kommer undan böter.

Fartkamerorna är utrustade med radar som fångar upp information om trafiken även när kamerorna inte är aktiverade. Årligen registreras totalt 1,4 miljarder passerande fordon och av dem är det två till tre procent som kör för fort. Det innebär 28–42 miljoner fortkörningar.

Resurser saknas

Men polisen har bara resurser att handlägga 290 000 ärenden 2018 och ungefär 35 procent av dessa kommer att bli lagförda. Av alla registrerade överträdelser är det alltså långt under en procent av fortkörarna vid en kamera som bötfälls.

– Skulle vi ta in alla överträdelser så skulle det bli en alldeles för stor mängd, vi har inte resurser att hantera det, säger Lis-Marie Svonni, tillförordnad sektionschef för polisens enhet för automatiserad trafiksäkerhetskontroll (ATK).

Lis-Marie Svonni menar att det viktiga är att se till effekten av kamerorna.

– Verksamheten minskar dödsolyckor och svårt skadade i trafiken, det är ett lyckat verktyg. Samtidigt ska det ses som ett komplement till polisens övriga verksamhet för säkerhet i trafiken, säger hon.

Räddar liv

Ansvaret för trafiksäkerhetskamerorna bygger på ett samarbete mellan Polisen och Trafikverket. Målet är att få trafikanterna att hålla rätt hastighet och sedan starten med trafiksäkerhetskamerorna 2006 ser man en positiv förändring.

-Det är många som kör väldigt fort på vägarna, sett till hela vägnätet är det 45 procent som håller hastigheten. Men vid mätstationerna håller 95 procent hastighetsbegränsningen, säger Eva Lundberg, verksamhetsansvarig för ATK, vid Trafikverket.

Börjar trafikanter vänja sig vid kamerorna och ta risker?

– Tvärtom ser vi bättre och bättre effekt för varje år.