I dagarna samlas världsledare och experter i Dubai för FN:s klimatmöte COP28. Det ser allt mer osannolikt ut att 1,5-gradersmålet från Parisavtalet 2015 ska kunna nås. Nu bedömer forskare att jorden snarare går mot en uppvärmning på 3 grader, jämfört med förindustriell tid.
För drygt två år sen gjorde Agenda en specialsändning om klimatet. Sedan dess har mycket hänt på det klimatpolitiska området. Därför bjuder Agenda än en gång in forskare, experter, och politiker för ett specialprogram med klimatfokus.
Agenda Special: Klimatutmaningen är inte en debatt – vi väljer att fråga ut de åtta riksdagspartierna om deras förslag på hur Sverige ska minska utsläppen och leva upp till beslutade klimatmål.
I första halvan av programmet är fokus på vad EU:s klimatmål innebär för Sverige och hur utsläppen från transportsektorn och jordbruket ska kunna minska. I andra halvan av programmet tar vi upp omställningen för två av Sveriges stora industrier: skogen och stålet.
Forskare inbjudna
Agendaredaktionen har pratat med en rad forskare och experter inom olika fackområden. Därefter har redaktionen bjudit in några av dem som anses ha stor kunskap inom sitt område.
I programmet ber vi forskarna svara på frågor som: Hur snabbt sker klimatförändringarna? Vilka utsläpp måste Sverige minska för att klara EU:s mål? Vilka åtgärder är mest effektiva? Hur kan elproduktionen öka? Hur gör skogen mest klimatnytta?
Politiker frågas ut
I programmet deltar också klimatministern och de klimatpolitiska talespersonerna från övriga sju riksdagspartier. De kommer alltså inte att debattera med varandra, utan frågas ut om sina partiers förslag på de olika områdena.
För att kunna fördjupa förståelsen i varje del så deltar inte alla partier samtidigt, utan fyra partier åt gången. I varje omgång är partierna kombinerade för att ge en bredd av perspektiv och förslag på varje frågeställning.
Här är forskarna i Agenda Special: Klimatutmaningen
Åsa Persson
Professor vid Tema Miljöförändring Linköping Universitet, forskningschef på Stockholm Environment Institute, och ordförande Klimatpolitiska rådet. Åsa Perssons forskning är inriktad på samstämmigheten mellan globala hållbarhetsmål och nationella klimatplaner. Hon var en av FN:s grupp av oberoende forskare som skrev 2023 Global Sustainable Development Report. Åsa Persson intervjuas i programmet om takten på klimatförändringarna och betydelsen av det pågående klimattoppmötet COP28.
John Hassler
Professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. De senaste åren har han framför allt forskat på området klimatekonomi. John Hassler har på regeringens uppdrag utrett hur den svenska klimatpolitiken bör anpassas till de nya mål och styrmedel som EU har enats om. John Hassler har bland annat varit ordförande för Finanspolitiska rådet, är ledamot i Kommittén för Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, och sitter i styrelsen för Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) och tankesmedjan Fores. John Hassler intervjuas i programmet om vad EU:s klimatmål betyder för Sverige.
Sverker C Jagers
Professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och gästprofessor i klimatledarskap vid Uppsala Universitet. Han forskar på hur implementeringen av politiska förslag tas emot hos befolkningen – och vad som skapar mer respektive mindre motstånd. Sverker C Jagers intervjuas om svenskarnas inställning till klimatpolitiska åtgärder och hur det fungerat i andra länder.
Karolina Isaksson
Professor i transportpolicy och transportplanering på Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, och adjungerad professor på KTH i Stockholm. Hennes forskning handlar främst om transportplanering och transportpolitik. Hon har även forskat om så kallad “smart” mobilitet. Karolina Isaksson intervjuas om utsläppen från transporterna och om olika alternativ för att minska dem.
Line Gordon
Professor i vetenskap om hållbar utveckling med fokus på livsmedelssystemet och chef för Stockholm Resilience Center, vid Stockholms universitet. Hennes forskning handlar om jordbruk, mat, vattenresurser och ekosystem. Line Gordon intervjuas om utsläppen från jordbruket och hur de kan minska.
Markus Wråke
Vd för Energiforsk, ett forsknings- och kunskapsföretag som bedriver och samordnar energiforskning. Energiforsk ägs av energibranschen och statliga Svenska kraftnät. Bland företagets uppdragsgivare finns såväl industrin och energiföretagen som myndigheter och EU. Markus Wråke är civilingenjör inom miljö- och vattenteknik och har en doktorsexamen från Handelshögskolan i Göteborg. Han sitter i styrelsen för forskningsstiftelsen Åforsk, som delar ut bidrag till svenska universitet och högskolor för forskning med koppling till industri, energi och hållbar utveckling. Markus Wråke intervjuas om möjligheten att producera mer energi för att möjliggöra en grön omställning av industrin.
Rolf Björheden
Professor emeritus i skogsteknik och har haft professurer vid Linnéuniversitetet, Högskolan Dalarna, och lantbruksuniversitetet KVL i Danmark. Han är idag seniorforskare vid Skogforsk, Skogsbrukets Forskningsinstitut som finansieras av skogsnäringen och svenska staten. Rolf Björheden har bland annat studerat skogsbrukets kolbalans i Norden och Baltikum. Han intervjuas om vilken roll skogen spelar för att bromsa klimatförändringarna.
Bengt-Gunnar Jonsson
Professor i biologi och skogsforskare på Mittuniversitet i Sundsvall. Hans forskning fokuserar på biologisk mångfald och naturvård, och har studerat hur skogen kan göra störst klimatnytta. Också Bengt-Gunnar Jonsson intervjuas om vilken roll skogen spelar för att bromsa klimatförändringarna.