De inbjudna politikerna får frågan om vilken deras viktigaste åtgärd mot gängkriminaliteten är.

Johan Hedin (C): Det absolut viktigaste är att stärka polisen och bygga tillit och förtroende i lokalsamhället.

Linda Snecker (V): Det är skolan som skyddar individer från att hamna i de här desturktiva miljöerna. Det måste vi satsa mer på.

Johan Forssell (M): Något vi inte har pratat om, föräldrana. Att barn växer upp med föräldrar som ger dem kärlek men också vad som är rätt och fel.

Andreas Carlson (KD): Att kriminella försvinner från gator och torg, att vi bryter nyrekryteringen och att föräldraansvaret stärks.

Tobias Andersson (SD): Att dubbla straffen för gängkriminella, så att de som i dag sätter skräck i hela områden får de straff de förtjänar.

Morgan Johansson (S): Att vi måste bekämpa både brotten och brottens orsaker och att vi lyssnar på de som bor i de utsatta områden.

Johan Perhson: Ökad repression mot de grupperingar som ägnar sig åt detta, att ta pengarna och ge relevanta straff. Skolan är nyckeln till en ung människas framtid men också ett vaccin mot kriminalitet.

Rasmus Ling (MP). Vi kommer att arbeta för att samhällets fulla kraft sätts in mot nyrekryteringen och det förebyggande arbetet.

Morgan Johansson (S), justitieminister, anser att man ska satsa på personalen i socialtjänsten

- Jag skulle vilja se samma ambitiösa diskussion om socialsekreterarnas villkor. Det är minst lika viktigt som polisen.

En starkare socialtjänstlag, som tillåter mer ingripande åtgärder i en tidigt ålder, krävs enligt L.

- Barnens rätt till en framtid måste vara starkare än föräldrarnas rätt att säga nej till insatser, säger Johan Pehrson, partiets rättspolitiska talesperson.

Torbjörn Forkby säger att det är svårt att göra något när en ungdom redan fått upp ögonen för den kriminella banan. Han lyfter också fram skolans betydelse i det förebyggande arbete

- Skolan är den viktigaste indikatorn för hur man lyckas senare i livet, säger han.

Machoideal spelar in både för att dras in i gänget och för att senare lämna det, säger Forkby.

Han tror inte att machoidealen har så stark koppling till kulturell härkomst.

Nationalekonomen Ingvar Nilsson menar att det är mycket kostnadseffektivt att ingripa tidigt. En gängkriminell kan kosta samhället 23 miljoner kronor, eller flera gånger mer om det är en mycket våldsintensiv person.

Medverkande forskare: Torbjörn Forkby, professor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet och Ingvar Nilsson, nationalekonom.

Medverkande politiker:

Rasmus Ling (MP), rättspolitisk talesperson

Morgan Johansson (S), justitieminister

Johan Pehrson (L), rättspolitisk talesperson

Tobias Andersson (SD), rättspolitisk talesperson

C förespråkar slopad ungdomsrabatt för grova brott för personer mellan 18-21 år, som träder i kraft vid årsskiftet.

- Det är en väldigt brottsaktiv ålder, säger Johan Hedin.

M vill gå längre och slopa åldersgruppens rabatt vid alla brott, även de mindre grova.

- Är man myndig ska man bära konsekvenserna av sina handlingar, säger Johan Forssell (M).

Vänsterpartiet anser inte att ungdomsrabatten ska slopas.

- Vänsterpartiet önskar att vi ska ha kvar det system vi haft sedan 1700-talet, att unga behandlas som unga, säger Linda Snecker (V).

Hon menar att unga befäster sin kriminella identitet om de hamnar i fängelse. Hon anser att de som är omyndiga alltjämt bör hamna på Sis-hem då de döms för brott.

C anser att den som döms till sluten ungdomsvård ska hamna i Kriminalvården.

- De ha större erfarenhet när det gäller att hantera farliga personer, säger Johan Hedin (C) och får medhåll av M.

Johan Forssell (M) vill se dubbla straff för gängkriminella.

- Det är möjligt att det inte fungerar avskräckande, men det är svårare att begå nya brott, säger Johan Forssell.

Han får frågan om det räcker för att förebygga brott när nyrekryteringen är fortsatt hög, men menar att straffhöjningar är nödvändiga även om det inte är den enda åtgärden som krävs.

Även Andreas Carlson (KD) framhåller inkapaciteringseffekten.

- Det blir betydligt lättare att bryta nyrekryteringen om de som rekryterar sitter i fängelse.

Linda Snecker (V) vill se mer av andra åtgärder än straffhöjningar.

- Vi har höjt straffen väldigt mycket och ändå skjuts det, säger Linda Snecker.

Felipe Estrada säger att fängelsestraff inte har en avskräckande effekt och att de är väldigt dyra. Han framhåller att upptäcksrisken är betydligt viktigare.

Manne Gerell håller med om att brotten inte har en avskräckande effekt.

- Däremot kan det ha andra effekter. Att de sitter inne gör att de inte kan begå brott.

Den så kallade inkapaciteringseffekten har dock liten effekt på gängkriminalitet.

- De här individerna ersätts snabbt av andra som tar deras plats i gänget, säger Felipe Estrada.

- Jag tror att nyckeln är nyrekryteringen. Vi kommer inte runt den frågan, hur mycket vi än pratar om straff.

Han säger att det är viktigt vad som händer under fängelsestraffet, om man vill minska återfallsrisken. Men rehabilitering är dyrt.

Om den planerade slopningen av straffrabatt för unga vid grövre brott säger Felipe Estrada att det är viktigt att se vilken effekt det får - så att det inte blir motsatt effekt.

Här kan du läsa mer om kriminologen David Sausdals syn på de tuffa gänglagarna i Danmark.

Nu är vi igång igen. Medverkande experter på ämnet straff är Felipe Estrada, professor i kriminologi Stockholms universitet och Manne Gerell, docent i kriminologi vid Malmö universitet.

Medverkande politiker:
Johan Forssell (M), rättspolitisk talesperson

Linda Snecker (V), rättspolitisk talesperson

Johan Hedin (C), rättspolitisk talesperson

Andreas Carlson (KD), rättspolitisk talesperson