Svenska åklagare söker nu kontakt med ögonvittnen till krigsförbrytelser i Ukraina som befinner sig i Sverige. På bilden en bombad myndighetsbyggnad i Charkiv, Ukraina. Foto: Andrew Marienko/AP/TT

Åklagare i Sverige utreder krigsbrott i Ukraina

Publicerad

Åklagarmyndigheten i Sverige har inlett en förundersökning om grov krigsförbrytelse med anledning av kriget i Ukraina.

– Det vi är intresserade av i nuläget är direkta ögonvittnen, vilket vi är övertygade om finns, säger kammaråklagare Karolina Wieslander.

Den Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag har sedan tidigare inlett en utredning om eventuella krigsbrott i Ukraina efter Rysslands invasion den 24 februari.

Även i Sverige pågår nu utredning om misstänkta krigsbrott, i två olika spår. Dels har det kommit in anmälningar från allmänheten som handlar om krigsförbrytelser och aggressionsbrott, vilka hanteras på sedvanligt sett.

Dels har åklagare vid Åklagarmyndighetens riksenhet mot internationell och organiserad brottslighet inlett en så kallad strukturell förundersökning om grov krigsförbrytelse.

Ingen misstänkt

I den finns ingen utpekad misstänkt, vilket heller inte är syftet enligt åklagaren Karolina Wieslander. I stället är tanken i att ett så tidigt skede som möjligt kunna säkra bevisning som finns tillgänglig här i Sverige.

– Syftet med det är att vi ska kunna antingen använda bevisningen själva i våra svenska domstolar för det fall det skulle bli aktuellt, men kanske snarare att det skulle bli aktuellt att dela den bevisningen som en rättshjälp till en domstol i ett annat land, alternativt också till den internationella brottmålsdomstolen som också öppnat en utredning och behöver allt stöd, säger Wieslander.

Det finns sedan tidigare två andra pågående förundersökningar om krigsbrott på svenska åklagares bord. Den ena avser brott begångna av Syrien främst av regimen, den andra gäller brott begångna av terrorrörelsen IS i Syrien och Irak.

Kontakta polis

Nu söker åklagarna framför allt bevisning i form av uppgifter från ögonvittnen av händelserna i Ukraina.

– Det vill säga att man själv upplevt en väpnad attack eller annan typ av väpnat våld mot sig själv eller sina närmaste, eller att man varit på en plats där man faktiskt bevittnat detta, säger Karolina Wieslander och fortsätter:

– Nu har vi fått ett antal flyktingar till Sverige och som prognoserna ser ut så förväntar man ju sig att vi ska ta emot ganska många fler som kommer från Ukraina i Sverige, och då har vi en möjlighet att säkra deras uppgifter här.

Har man den här typen av uppgifter ska man kontakta svensk polis och blir då kontaktad av den grupp som arbetar särskilt med utredningar av krigsbrott.

Svårutrett

Den här typen av brott är svårutredda då de begåtts i ett annat land, och om det fortfarande pågår en konflikt innebär det att brottsplatsundersökningar är mycket svåra att genomföra. Det kan också vara svårt att lokalisera personer som spridits över världen.

– Framgångsfaktorn är att ha tålamod i kombination med det internationella rättsliga samarbetet. Man ska komma ihåg att vi fortfarande lagför folk för folkmordet i Rwanda och det är 25 år sedan, säger Karolina Wieslander och fortsätter:

– Även om det är en klen tröst så vill jag säga att det tar lång tid att utreda de här brotten men å andra sidan finns ingen preskription, så vi har tiden på oss, och vi är vana vid att man måste vara tålmodig.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.