Den oväntat låga jobbsiffran i kombination med oron för löneinflation fick börsen att surna till i terminshandeln inför fredagens handel på Wall Street.
Stockholmsbörsen pressas också och gick under fredagen ner 1,7 procent.
– Det finns en kalendereffekt som innebär att början på året kan vara rätt svag om avslutet på förra året varit rekordartat stark. Man kan lugnt säga att förra året var fantastiskt, säger Peter Malmqvist.
Kraftiga ras kan dämpa ekonomin
SVT: Inflationsrekord i eurozonen, löneinflation i USA och nedgång på Stockholmsbörsen hela dagen – hur ska man tolka utvecklingen?
– Den absolut viktigaste faktorn har att göra med USA och den amerikanska centralbanken som på sitt senaste möte varnade för att räntorna framöver nog kommer höjas snabbare än vad de flesta trodde var möjligt.
– Och när räntorna går upp blir det mindre intressant att sätta pengar på börsen. Då blir det ofta oro.
SVT: Vad riskerar börsnedgången få för konsekvenser?
– Börsnedgångar på 10-15 procent har inte så stor inverkan på ekonomin som helhet.
– Om det däremot bli kraftigare och ihållande ras så kan det ha en dämpade effekt på ekonomin. Men det ska inte överdrivas, utan det blir mer att börsplacerare förlorar pengar. För de flesta är det illa nog.
”Närmre ett ras nu”
SVT: Experter har flaggat för att ett ras kan komma under hela pandemin, men än så länge har börsen mest gått uppåt?
– Vi är närmre ett ras nu är tidigare under pandemin. Det beror på oron för att räntorna helt plötsligt ska börja stiga.
Enligt Peter Malmqvist innebär just höjda räntor och en dämpad ekonomi en större rasrisk.
– Den ska dock inte överdrivas. Konstigt nog börjar de flesta börsras under hösten. Det är det absolut vanligaste, så ur det perspektivet är just tidpunkten för ett ras nu inte den vanligaste.
