Vi lever allt längre och förväntas också arbeta allt högre upp i åldrarna. Men den som söker nytt jobb i medelåldern kan märka att det inte är så lätt.

Erik Haglöf, VD på rekryteringsfirman Bohmans nätverk, lyssnar dagligen av arbetsgivarnas önskemål.

– Man söker ofta någon som är ”ung och hungrig”. Och tänker att ambition och nyfikenhet inte går ihop med någon i min ålder – det vill säga femtio.

Han möter inte sällan föreställningen att vissa yrken går ihop med vissa åldrar. En person som jobbar med sociala medier förväntas till exempel inte vara äldre än trettiofem år.

På tvärs med lagstiftningen

Erik Haglöf menar att arbetsgivarna missar målet om man stirrar på ålder i stället för kompetens. Trots det ser han en ökad tendens till åldersdiskriminering.

– Jag har jobbat med rekrytering i sjutton år och jag tycker att uppfattningarna om ålder blir starkare och starkare.

Något som går på tvärs mot den lagstiftning som förbjuder åldersdiskriminering och som infördes för nio år sedan.

Diskrimineringsombudsmannen, som ska se till att lagen efterlevs, fick förra året in 274 anmälningar om åldersdiskriminering – en ökning från året före och det näst högsta antalet någonsin.

”Negativt för välfärden”

Magnus Carlsson vid Linnéuniversitetet i Kalmar forskar på diskriminering i arbetslivet. Han menar att åldersdiskrimineringen är mycket starkare än könsdiskriminering när det gäller att söka jobb.

Att sortera bort någon på grund av ålder är minst lika vanligt som att göra det på etniska grunder, enligt hans forskning.

– Det är negativt för tillväxt och välfärd. Det blir inlåsningseffekter, folk vågar inte söka nya jobb. Dessutom skapar det förstås problem på det personliga planet, om man upplever att ens kvalifikationer inte är behövda, säger Magnus Carlsson.