I juli 2023 trädde en ny lag i kraft som ger åklagare möjligheten att på egen hand väcka bevistalan mot de under 15 år, som inte är straffmyndiga, som misstänks för allvarlig brottslighet. Det innebär att domstol genom en rättegångsprocess avgör om barnet i fråga har begått brottet.
Fram till sista juli i år har bevistalan väckts i 19 ärenden mot 21 barn. SVT har gått igenom samtliga 14 domar som hittills kommit och i 13 av fallen har det slagits fast att barnen begått brott.
Flera av dem har redan innan brottstillfället varit kända av socialtjänsten sedan tidig ålder, ofta på grund av orosanmälningar från skola eller polis.
– Det speglar den utveckling som vi ser, att utförarna blir allt yngre. Vi griper också fler i dag och det syns då i statistiken, säger Hanna Paradis, tidigare kommenderingschef vid polisens nationella operativa avdelning, Noa.
Inga straff
Hälften av domarna handlar om antingen mord, försök till mord eller förberedelse till mord. Men eftersom de är under 15 år blir det inga straff.
Istället är syftet att domstolens avgörande kan användas som underlag till socialtjänstens bedömningar av insatser.
– Det som blir skillnaden är att det blir ytterligare en kostnad att driva den här typen av utredning med rättegångsprocess. Men man har inte ändrat på påföljd för barn som är under 15 år, det blir samma konsekvens, säger kammaråklagare Lisa Dos Santos.
Det här är bevistalan
Den som är under 15 år och begår brott kan inte dömas till någon påföljd. I vissa fall kan polis eller åklagare ändå genomföra en utredning för att utreda vad som har hänt och ge socialtjänsten underlag för att kunna sätta in stöd- eller vårdinsatser. Vid särskilt allvarliga brott kan åklagaren begära att domstol prövar skuldfrågan genom så kallad bevistalan. Detta görs bara när åklagaren bedömer att det går att bevisa att personen begått brottet. Domstolen kommer då att ta ställning till om den unga personen begått brottet eller inte, men kommer inte att döma ut någon påföljd.
Källa: Åklagarmyndigheten
