En pojke som sitter i ett klassrum

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Barn hör av sig till Bris och berättar att de inte vågar gå ut på grund av rädsla att bli indragna i gängkriminalitet. Foto: SVT

Fler samtal till Bris om gängkriminalitet – ”Nästan panikkänsla hos unga”

Uppdaterad
Publicerad

Ungas samtal till Bris om kriminalitet har nästan dubblerats jämfört med förra sommaren. Barnen som hör av sig berättar att de inte vågar gå ut av rädsla för gängen, berättar generaldirektören Magnus Jägerskog.

– Vi ser en stor rädsla bland unga som inte vill dras in i gängkriminalitet. Men också nästan en panikkänsla hos unga som är indragna.

Ungas kontakter med Bris om kriminalitet och gängkriminalitet hör till en liten andel av de totala antalet hjälpsamtal hos barnrättsorganisationen men ökningen är stor.

I sommar har Bris haft 127 samtal om kriminalitet med barn. Förra året fick Bris 67 samtal under samma period.

– Vi har sett en utveckling som egentligen började under förra årets sommarlov där allt fler unga som är involverade i gängkriminalitet eller påverkas av kriminalitet i sitt område, söker stöd.

De unga är i nedre tonåren. Problematiken har oftast börjat i 10- till 11-årsåldern och sedan hållit på ett antal år, säger Jägerskog.

– Det här är unga som har lurats in i olika nätverk, som har hotbild mot sig själva. De mår dåligt och vill ut.

”Vågar inte gå ut på gården”

Andra barn hör av sig för att de är rädda att dras in i gängen.

– Unga beskriver att de inte vågar gå ut på sin innergård av rädsla för att de ska bli rekryterade. De vet att de äldre finns där på gården och söker kontakt.

Samtalen om kriminalitet ställer nya krav på Bris hjälpmetoder.

– En viktig del, särskilt när det handlar om personer som är involverade i gängkriminalitet, är att behålla lugnet. Att stanna kvar, lyssna. Och inte direkt springa på det man som vuxen kanske tänker är lösningarna.

Hur jobbar ni med sekretess när det ringer unga som kanske är på väg att begå ett brott?

– En ung som hör av sig till Bris är alltid anonym. Det är så våra system är byggda och det är också det som gör att barn vågar berätta, säger Jägerskog och fortsätter:

– Men det händer att barn kliver ur sin anonymitet i allvarliga situationer och det kan vi också uppmuntra.

Fler barn än någonsin kontaktade Bris

Totalt hade Bris 10 330 stödjande kontakter under sommaren, vilket är en ökning med 28 procent jämfört med samma period förra året och flest kontakter någonsin.

Ökningen förklaras av Bris själva med att det numera går att få hjälp via anonyma SMS och att organisationen tillsatt fler kuratorer.

– Många blir ju lite förskräckta när de hör att samtalen till Bris ökar. Vi ser ju precis tvärt om på den frågan – det innebär att fler barn fått stöd.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.