Land efter land i Europa öppnar nu sina samhällen och gränser inför den förestående sommaren. Resenärer från Sverige portas dock av flera länder. Orsaken anges vara att smittspridningen här är alltför omfattande.

Trots detta vill inte statsministern medge att den svenska smittskyddsstrategin har misslyckats. Det är alldeles för tidigt att dra några säkra slutsatser, var Stefan Löfvens budskap i SVT:s Agenda.

Men ju mer smittspridningen i Sverige sticker ut från andra jämförbara länder och ju högre dödstalen är här relativt andra länder, desto svårare blir det för statsministern att värja sig mot kritiken.

Och kritiker har sannerligen inte saknats, varken i Sverige eller internationellt. Till en början av coronapandemin sågs Sverige i andra länder som det litet avvikande men ändå spännande experimentet i kampen mot coronaviruset.

Men i takt med att dödstalen skjutit i höjden här har nyfikenheten snarare ersatts med kritik – och nu alltså stängda gränser.

Flest nya fall

Enligt statistik från den tyska smittskyddsmyndigheten som SVT:s Agenda presenterade på söndagen är Sverige det land i Europa som haft flest nya coronafall per kapita de senaste sju dagarna.

Sverige ligger också på femte plats bland de länder som haft flest döda i förhållande till folkmängden under coronakrisen. Dessutom är dödstalen här långt större än i våra nordiska grannländer.

Hittills har varken Stefan Löfven eller någon annan i regeringen lyckats förklara varför det blivit så här. Det lyckades inte heller statsministern med i söndagens intervju i Agenda. Det kan bero på att svenskar har andra resmönster, sa Stefan Löfven, men kunde inte förklara på vilket sätt det i så fall skulle ha lett till fler sjuka och döda i Sverige.

Det kan också bero på, menade han, att länder redovisar sin statistik på olika sätt, men inte heller där fick vi något tydligt svar på hur detta kan förklara den mörka statistiken i Sverige.

Lyfte positiva signaler

Statsministern vägrade att utifrån statistiken medge att den svenska strategin har misslyckats. Han valde i stället att lyfta de positiva signaler som trots allt finns, det vill säga att allt färre vårdas på sjukhus i covid och att allt färre avlider. Först när krisen är över kan man dra definitiva slutsatser om vad som fungerade bra och dåligt i den svenska coronastrategin, menade Stefan Löfven.

Självfallet är det alldeles för tidigt att dra säkra slutsatser om hur regering, myndigheter, kommuner och regioner har agerat under coronakrisen. Det är möjligt först i efterhand.

Samtidigt är det så att ju mer de svenska dödstalen sticker ut i förhållande till jämförbara länder, desto svårare blir det för Stefan Löfven och regeringen att hävda att den svenska strategin har fungerat väl.

Just nu förbereds en särskild kommission som ska granska hur olika samhällsinstanser har klarat av krisen i Sverige. En sådan kommission kan bli värdefull på flera sätt. En är naturligtvis att kartlägga Sveriges agerande sedan krisen bröt ut, och då handlar det inte bara om regeringen utan också om myndigheternas insatser och hur arbetet har skötts på regional och kommunal nivå.

”En tuff uppgift för Löfven”

En annan uppgift för denna kommission blir också att förbereda landet för nästa kris. Tidigast under nästa år kommer kommissionen att kunna presentera sina slutsatser. Men oavsett vad lär den politiska debatten och ansvarsutkrävandet av regeringen nu att ta fart på allvar. Och det ser ut att bli en tuff uppgift för Stefan Löfven att parera de politiska attacker som är att vänta.