På måndagen tog gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S) emot Gymnasieutredningens betänkande ”En gymnasieutbildning för alla”, som innehåller åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning.

Helén Ängmo, generaldirektör för Skolinspektionen, har varit särskild utredare. Hon har arbetat tillsammans med en expertgrupp och en parlamentariskt sammansatt referensgrupp.

Inte obligatoriskt

Enligt utredningen går nästan alla elever i gymnasieskolan, men en dryg tredjedel av eleverna klarar inte fullständiga studier, vilket kan leda till arbetslöshet och sämre möjligheter i vuxenlivet. För att komma till rätta med problemen anser utredarna inte att gymnasieskolan bör vara formellt obligatoriskt. Däremot är det viktigt att i högre grad än i dag markera vikten av att gå utbildningen, menar Helen Engmo.

– Jag föreslår ett övergripande mål i skollagen om att alla elever ska påbörja och fullfölja gymnasieskolan, säger Helén Ängmo.

Ett krav införs också på överlämning mellan grundskola och gymnasium. Hemkommunen ska ha ett pådrivande och uppsökande ansvar för att få in eleverna i gymnasieskolan, med tydligare ansvar för rektorn att förebygga studieavbrott.

– Ingen ungdom ska behöva falla mellan stolarna, säger Helén Ängmo.

Ökad undervisningstid

Utredningen föreslår att ämnesbetyg återinförs, vilket kan ske på två sätt. Antingen införs betygen stegvis eller så införs de ”över hela linjen”.

– Jag menar att det senare alternativet är att föredra, säger Helén Ängmo.

Utredarna vill även ha en viss ökning av undervisningstiden. Skoldagen ska vara sammanhängande och fördelas jämnt över dagen, elever som inte klarar delar av utbildningen ska kunna få undervisning ett fjärde år och alla elever ska ha rätt till en mentor.

Högskolebehörighet för yrkesprogram

Utredarna föreslår också:

• Tolv grundläggande ämnen föreslås för alla nationella program, ett estetiskt ämne ska ingå i alla program. Ekonomiprogrammet ska utökas med en inriktning med yrkesprofil samtidigt som utredarna föreslår en undersköterskeexamen.
• Introduktionsprogrammen ska utvecklas med tydligare rätt till heltid, ökade möjligheter till mer varierat utbildningsinnehåll och programinriktade individuella val mot högskoleförberedande program. Programmen ska även innehålla ökad forskningsanknytning och utvecklingsinsatser.
• Yrkesprogrammen ska ge grundläggande högskolebehörighet som grundupplägg, men samtidigt kunna väljas bort av eleven. Det är främst för yrkesprogrammen som undervisningstiden ska öka.
• Elever i gymnasiesärskolan ska ha rätt att läsa grundskoleämnen.
• För att ge bättre möjligheter för nyanlända elever vill utredarna införa viss dispens för att koma in på nationella program om eleven är nära behörighet. Man vill även ha krav på kartläggning av nyanlända elevers kunskaper och stöd för bedömning av utländsk utbildning.

Kan införas 2018

Enligt utredarna kan de flesta åtgärder genomföras fram till 2018, förutom ämnesbetygen som tar lite längre tid att implementera – tidigast 2020 eller 2021.

– Regeringen har med det här betänkandet fått ett väldigt rikt underlag att jobba med, säger gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström.

Hon är glad över att utredningen kommer med förslag om just ämnesbetyg.

– Det är en klok idé att gå mer mot mer inslag av ämnesbetyg. Vilket av de två alternativ som utredningen har skissat på som ska vara vägledande får vi se.