SVT/Novus väljarbarometer för augusti visar en statistiskt säkerställd nedgång för Socialdemokraterna. Egentligen är det inte särskilt överraskande. Vårens politiska borgfred och nationella samling kring den svenska coronastrategin bidrog till att föra Socialdemokraterna till nya höjder i opinionen. Efter en miserabel höst och vinter kunde Stefan Löfven och hans partikamrater notera en kraftig uppryckning under våren. På bara några månader ökade stödet för Socialdemokraterna från 23,2 procent i februari till som mest 31,5 procent i maj.
Flera faktorer ligger bakom
Redan i SVT/Novus väljarbarometer i juni fanns tecken på att stödet för Socialdemokraterna var på väg att vända nedåt. Den utvecklingen bekräftas nu. Partiet landar på 28,3 procent och vi kan vara tämligen säkra på denna nedgång. Flera andra opinionsundersökningar visar ungefär samma utveckling.
Flera faktorer ligger bakom nedgången. Den viktigaste är kanske att coronaeffekten i svensk politik håller på att klinga av.
Borgfreden är bruten och oppositionen har åter börjat göra det oppositionen brukar göra, dvs att kritisera regeringen. Vårens nationella uppslutning kring det politiska ledarskapet är ett minne blott, och det påverkar också väljarna. Samtidigt har de höga dödstalen i Sverige skapat frågetecken och osäkerhet kring den svenska strategin.
Dessutom har flera frågor, som dominerade nyhetsflödet innan coronasmittan, åter gjort sig påminda.
Migrationsfrågan viktig
Coronakrisen har inte alls varit lika dominerande i nyhetsflödet under sommaren som i våras. I stället har våldsdåd, mord och skottlossningar präglat mycket av medierapporteringen. Det påverkar bilden av regeringen, som ju bär det yttersta ansvaret för att upprätthålla trygghet och säkerhet i landet. Det är också frågor där framför allt Moderaterna och Sverigedemokraterna ifrågasätter den förda regeringspolitiken.
Regeringens problem att hantera migrationspolitiken är en annan fråga som fått stor uppmärksamhet under sommaren. Öppna motsättningar mellan de båda regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet skadar bilden av framför allt Socialdemokraternas regeringsduglighet. Att en klar majoritet av väljarna dessutom vill se en skärpning av migrationspolitiken, något Miljöpartiet bromsar, undergräver sannolikt också Socialdemokraternas ställning i opinionen.
Men även om Socialdemokraterna nu tappar väljare så är läget långt ifrån nattsvart. Jämfört med den djupa krisen för partiet i början av året ligger Socialdemokraterna nu betydligt bättre till i opinionen.
En förklaring kan vara att debatten trots allt inte längre enbart handlar om brottslighet och invandring, vilket var fallet fram till coronautbrottet.
Coronakrisen har blottat brister inom bland annat sjukvårdens beredskap och äldreomsorgen. Samtidigt har effekterna på ekonomin, med minskad tillväxt och ökad arbetslöshet, åter fört upp frågor som jobb och ekonomi på den politiska agendan. Det gynnar förmodligen Socialdemokraterna, men också Moderaterna.
Och även om frågor som brottslighet och migration lär vara fortsatt viktiga i den svenska debatten, kommer även välfärd, jobb och ekonomi att ha fortsatt stor betydelse för väljarna. Det är utifrån denna ganska breda palett av samhällsfrågor som nästa val kommer att avgöras.