Lagen om olaga integritetsintrång som infördes den 1 januari 2018 riktar sig mot hämndporr och andra kränkningar på nätet. Hittills har drygt 12 000 polisanmälningar gjorts inom lagen, men bara 145 av dem har lett till domslut, enligt siffror från Brottsförebyggande rådet, Brå.
SVT kan inte hitta några bevis för att någon dömts för olaga integritetsintrång på grund av spridning av AI-manipulerat material under de sju år som lagen existerat.
Inte heller Brå, Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten kan säga att det har skett. Ändå finns AI-porr, så kallade deepfakes, med kvinnliga kändisar tillgänglig på nätet, klipp som setts av tiotusentals.
”Otroligt kränkande”
De senaste åren har AI-utvecklingen gått i rasande fart, och Sveriges kvinnoorganisationer har nyligen kritiserat den svenska lagstiftningen för att vara otillräcklig. De tycker att det behöver klargöras om lagen om olaga integritetsintrång även omfattar fejkat material, det vill säga AI-porr – att man till exempel använder AI för att ”klä av” påklädda bilder av kvinnor, eller kopierar in kvinnors ansikten i porrfilmer.
– Det är otroligt kränkande för den som utsätts och vi behöver följa hur väl lagstiftningen täcker den här problematiken, säger jämställdhetsminister Paulina Brandberg till SVT.
Samtidigt anser Ängla Pändel, advokat och ordförande vid Institutet för juridik och internet, att nuvarande lagstiftning bör vara tillräcklig då det framgår i lagens förarbeten att den även kan gälla manipulerat material.
Hör mer från henne i klippet ovan.
Svårt att lagföra
SVT har hittat fyra polisanmälningar där AI-framställda nakenbilder delats, och som rubricerats som olaga integritetsintrång, men inget av fallen har lett till åtal.
Enligt Lena Larsson, kriminalinspektör på polisens Nationella operativa avdelning, Noa, finns flera anledningar till att det är svårt att lagföra personer för AI-porr. En är att det kan falla in under andra rubriceringar som förtal, sexuellt ofredande eller barnpornografibrott. Det är också svårt att att bevisa vem som sprider materialet.
– Personerna som lägger upp materialet har ofta bra koll. De vet att de sidorna inte samarbetar med polisen, säger hon.
SVT har sökt svenska toppolitiker, idrottsstjärnor och influencers som har utsatts eller varit på väg att utsättas för AI-porr, men ingen har velat medverka.
Vad är ”Olaga integritetsintrång”?
Olaga integritetsintrång är ett brott som innebär att en person sprider känsliga bilder, filmer eller andra uppgifter om någon annan.
En anledning till lagens uppkomst var att komma åt fenomen som hämndporr (där sexuella bilder läggs ut på nätet mot någons vilja). Tidigare har domstolar ”tvingats” kategorisera detta inom brottet förtal vilket gjorde det svårt att få till en fällande dom.
Straffet för olaga integritetsintrång är böter eller fängelse i högst två år. Om brottet är grovt och personen fälls för grovt olaga integritetsintrång blir straffet fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.
Källa: Internetstiftelsen
Polisanmälningar och domslut 2018-2024
2018: 1 210 anmälningar/ 5 domslut
2019: 1 437 anmälningar/ 17 domslut
2020: 1 878 anmälningar/ 27 domslut
2021: 1 876 anmälningar/ 31 domslut
2022: 1 847 anmälningar/ 36 domslut
2023: 2 154 anmälningar/ 29 domslut
2024 fram till oktober: 1831 anmälningar
Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå