Lag och ordning har de senaste åren blivit en allt viktigare politisk fråga för svenska väljare. Bakgrunden är inte minst den allt grövre kriminaliteten och den oro den skapar i breda väljargrupper. Brottsutvecklingen har påverkat både samhället i stort och den politiska debatten, vilket är ämnet för veckans avsnitt av Politikbyrån. När otrygghet och oro breder ut sig riskerar tilltron att skadas inte bara till rättsstaten utan i förlängningen också till det demokratiska samhällets förmåga att skydda sina medborgare.
I Novus senaste undersökning anser 51 procent av väljarna att frågan är en av dom absolut viktigaste i Sverige idag. Endast sjukvården tillmäts en större betydelse.
Den senaste SOM-undersökningen från Göteborgs universitet visar också intressanta resultat. Hela 90 procent av befolkningen vill se hårdare straff för gängkriminella. Det är det starkaste stödet som någonsin uppmätts av SOM-institutet för ett enskilt förslag.
Svenskar mest oroliga för den organiserade brottsligheten
Enligt SOM-institutet är den organiserade brottsligheten också den fråga svenskar är mest oroliga för (60 procent). Det kommer före ökad användning av narkotika (55 procent), försämrad havsmiljö (53 procent), miljöförstöring (53 procent) och före oron för förändringar i jordens klimat (52 procent).
Brottsligheten hamnar alltså i toppskiktet både när det gäller människors oro och betydelse som politisk sakfråga. Det innebär att frågan kan få stor betydelse i nästa års val.
Det inser bland annat regeringen, som är pressad av brottsutvecklingen. Både för att den som regering bär det yttersta ansvaret för brottsbekämpningen i landet, men också för att både Socialdemokraterna och Miljöpartiet har klart lägre förtroende bland väljarna i frågor som rör lag och ordning än exempelvis det stora oppositionspartiet Moderaterna.
”Närmast avgörande för Socialdemokraterna”
För Socialdemokraterna är det därför, också av politiska skäl, i det närmaste avgörande inför nästa års val att kunna visa resultat i ansträngningarna för att få ner de grova våldsbrotten. Kan man visa ett trendbrott och en tydligt nedåtgående trend kan frågan i nästa steg minska i politisk betydelse och då ökar sannolikt möjligheterna att behålla regeringsmakten. Det skulle också skapa bättre förutsättningar för Socialdemokraterna att kunna tala om sina ”favoritfrågor”, exempelvis välfärd och omsorg.
Därför pratar gärna regeringen ofta och återkommande om minsta lilla ljusglimt i brottsutvecklingen. Inrikesminister Mikael Damberg (S) har redan haft flera pressträffar i år där han redogjort för data som kan tyda på att skottlossningarna i Sverige är på väg nedåt.
Regeringen talar också gärna om de nya poliser som nu rekryteras, om straffskärpningar och om överfulla fängelser. Allt för att visa att man tar till med hårdhandskarna mot de kriminella. Veckans tillslag mot organiserad brottslighet där 155 misstänkta greps i Sverige framhålls också som en stor framgång.
”Oppositionen till höger inte nöjd”
Men oppositionen till höger i riksdagen är inte nöjd. Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna kräver alla hårdare tag. Det handlar till exempel om förslag om anonyma vittnen, visitationszoner och dubbla straff för gängkriminella, som Moderaterna har föreslagit, eller att sätta in militären i utsatta områden, som Sverigedemokraterna driver.
Allt detta bäddar för att brottsligheten och brottsutvecklingen kan spela en kanske avgörande roll i valrörelsen nästa år.