Pengarna ska, enligt regeringen, fördelas utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund. Att nyheten presenterades under Järvaveckan var alltså naturligt.
Men frågan är hur mycket pengarna räcker till? Totalt uppgår kommunernas kostnad för den svenska grundskolan till cirka 100 miljarder kronor om året. I det perspektivet kan man självklart ifrågasätta om 1,5 miljarder extra innebär någon avgörande skillnad.
Första politiska nyheten under veckan
De ständiga tillskotten av statliga medel till skolan är också ett indirekt underkännande av det kommunala huvudmannaskapet. Samma politiker som ständigt försvarar det kommunala huvudmannaskapet anser uppenbart allt oftare att landets kommuner inte avsätter tillräckligt mycket pengar till verksamheten.
Statsministerns utspel i dag var också den första större politiska nyheten under Järvaveckan, en vecka som lanserats som en form av integrationspolitikens Almedalsvecka.
Samtliga partiledare, utom Kristdemokraternas, har varit på plats och hållit tal.
Åkesson – för invandring
I huvudsak har dessa tal kretsat kring tidigare kända partiståndpunkter.
Mycket har handlat om integration och jobb, samt om hårdare tag mot brottslighet i utsatta områden. Också statsministern lyfte fram kriminaliteten och den oro den skapar i dessa områden.
Moderatledaren Anna Kinberg Batra valde att skärpa tonen i frågor som rör kvinnoförtryck och hederskultur.
Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson överraskade nog många partivänner när han slog fast att SD är för invandring, något som ju inte varit partiets mest utmärkande drag. Han talade dock ändå mest om skärpta regler för den som vill komma till Sverige och underströk betydelsen av anpassning till den svenska kulturen.
Skapar nya möjligheter
Politikerveckan i Järva behöver sannolikt flera år på sig för att etablera sig som ett gjutet politiskt evenemang i Sverige. Förhoppningsvis får Järvaveckan den tiden.
Ju fler mötesplatser mellan väljare och folkvalda, desto bättre är det för det demokratiska deltagandet. Det här skapar förstås nya möjligheter till direktkontakt mellan väljare och politiker.
Samtidigt måste man förstås inse att den här typen av evenemang inte löser problemen i svenska förorter. Lågt valdeltagande är bara en del av detta. Hög arbetslöshet, bidragberoende och kriminalitet är andra delar.
År 2019 – ett lackmustest
Den som hade hoppats att svenska partier denna vecka skulle enas om ett gemensamt batteri av åtgärder mot segregationen lär bli besviken. Också i integrationspolitiken finns tydliga ideologiska skillnader, och de skillnaderna består även efter Järvaveckan.
Nästa år lär det inte vara något problem att locka partiledarna till Järvaveckan. Då är det snart riksdagsval och ingen partiledare vågar säga nej till den här typen av arrangemang.
År 2019 blir ett första viktigt lackmustest för om evenemanget kommit för att stanna. Ett år efter ett val brukar partiledarna vara ovilliga på att ställa upp för annat än det som uppfattas som absolut mest nödvändigt.
Skickliga på att utnyttja
Just nu är integrationsfrågan en av de absolut viktigaste för svenska väljare.
I det perspektivet fyller Järvaveckan en viktig roll i dagens debatt.
Arrangörerna för Järvaveckan har varit skickliga på att utnyttja detta. Men det lär komma andra tider när partierna och deras strateger identifierar andra nyckelfrågor.
Då kommer den verkliga prövningen för Järvaveckan.