”Att bli förälder är en stor och omvälvande förändring i livet. Man får följa utvecklingen hos en ny människa och kommer mycket länge att vara en av de viktigaste personerna i sitt barns liv.”
Meningen är hämtad från Vårdguidens hemsida om att bli förälder. Citatet skulle kunna vara hämtat från flera av mina researchsamtal som jag haft med barnlängtande föräldrar inför rapporteringen av den statliga utredningen om surrogatmoderskap. Att få följa utvecklingen av sitt barn, från knyte till vuxen, är en stor anledning till att söka sig utomlands för surrogathjälp. Men att svensk hälso- och sjukvård skulle hjälpa till med surrogatmödraskap är inte etiskt försvarbart enligt den utredning som kom i dag. Det räcker inte att fler barnlösa kan skaffa barn eller att surrogatbarnen själva föds in i en trygghet där juridiken är mer reglerad.
Svårt att kontrollera
Utredningen, ”Utökade möjligheter till behandling av ofrivillig barnlöshet”, lyfter fram risker med surrogatmoderskap; vad händer om någon part ångrar sig? Ett skräckexempel är det som hände i Thailand där babyn Gammy föddes. När det upptäcktes att han hade Downs syndrom lämnades han kvar hos sin fattiga surrogatmoder av det australiensiska paret som skulle ha blivit hans föräldrar. Gammys tvilling tog paret däremot med sig hem.
Det finns också en risk för kommersialisering. Även om surrogatmoderskapet skulle vara altruistiskt, alltså enbart för att hjälpa ett barnlöst par, så är transaktioner av pengar eller annat svårt att kontrollera. Handel med organ eller spermier är ju inte heller tillåten, konstaterar utredaren Eva Wendel Rosberg.
Lång tradition att hjälpa barnlösa
1982 föddes det första barnet i Sverige via provrörsbefruktning. Sedan dess har det svenska samhället uppmuntrat till många nya sätt att bilda familj med hjälp av medicinsk teknik.
I dagens utredning tas nya steg. Där föreslås det att föräldrar inte behöver ha en genetisk koppling till sitt barn i samband med donation av ägg och spermier. Barnlösa föräldrar kan med andra ord använda sig av ett ägg från en kvinna och en spermie från en man, utan att någon av könscellerna kommer från föräldrarna.
Forskningsläget för donerade könsceller är tunt men utredningen hänvisar till att det sättet att skaffa barn liknar adoptioner, något som man forskat mycket på. Detsamma gäller däremot inte surrogatmoderskap där utredningen skriver att det finns ”allvarliga kunskapsluckor”.
Tillåtet i många länder
Men på andra håll tänker man annorlunda.
Australien, Kanada, Grekland, Israel, Belgien, Nederländerna och en rad andra länder tillåter i dag altruistiskt surrogatmoderskap. Där anser man att kvinnan själv kan bestämma över sin kropp. Lagarna skiljer sig åt mellan länderna, men alla försöker på något sätt att reglera arrangemangen så att en kommersialisering undviks.
Även i Sverige har Statens medicinsk-etiska råd slagit fast att altruistiskt surrogatmoderskap är en etisk godtagbar metod.
Vad händer nu?
Det här blir nu en fråga för riksdagen.
I Sverige har Liberalerna, Centerpartiet och Moderaterna sagt ja till altruistiskt surrogatmödraskap. Vänsterpartiet och Kristdemokraterna har sagt nej. Sverigedemokraterna bereder frågan inom partiet, Miljöpartiet likaså och säger sig vara försiktigt positiva. Socialdemokraterna har inte uttryckt någon partiåsikt.
För Socialdemokraterna som är ett delat parti i den här frågan kan utredningens slutsatser göra det lättare för ledningen att säga nej. I så fall blir det troligen ingen altruistisk surrogatvariant i Sverige.
Utredningen skickas nu ut på remiss och organisationer och myndigheter ska säga sitt. Redan har det gjorts många utspel från båda ja- och nejsidan. Räkna med att debatten blir livlig framöver.