Under våren var det slående hur partierna i riksdagen samarbetade för att snabbt klubba igenom olika åtgärder för att hantera coronakrisen.
Men den enigheten är ett minne blott idag.
På måndagen presenterade regeringen höstbudgeten, historisk i sin omfattning med hela 105 miljarder kronor i satsningar för att återstarta svensk ekonomi och rädda jobben.
Finansminister Magdalena Andersson (S) var nöjd när hon presenterade budgeten. Och visst har Socialdemokraterna fått igenom de flesta av sina prioriteringar. Stora ekonomiska tillskott till välfärden, höjda pensioner och fortsatt höjd A-kassa är de kanske viktigaste delarna.
S tvingas släppa igenom flera skattesänkningar
Men för att få med sig Centerpartiet och Liberalerna har Socialdemokraterna också tvingats släppa igenom skattesänkningar som man tidigare varit hårda motståndare till. En sådan åtgärd är sänkta arbetsgivaravgifter för unga, som Centerpartiet har drivit igenom, en annan är en ny variant av jobbskatteavdraget, som Liberalerna har drivit i budgetförhandlingarna.
Miljöpartiet kan dessutom berömma sig för satsningar på klimatet, bland annat ett nytt avdrag för gröna investeringar. Inte oväntat kallar språkröret Per Bolund budgeten en ”gamechanger” för klimatet.
Alla inblandade förhandlingsparter framstår alltså som synnerligen belåtna denna dag. Och det klart. Aldrig tidigare har väl fyra partier haft en sådan tacksam uppgift som att i en enda budget kunna sätta sprätt på 105 miljarder kronor. Därmed har det funnits utrymme för alla att driva igenom sina hjärtefrågor, gärna med hänvisning till pandemin.
”Ett försök att hålla januaripartierna nöjda”
Därför ska den här budgeten också ses som ett försök att hålla januaripartierna själva på gott humör. För statsminister Stefan Löfven är det en viktig ingrediens i ambitionen att långsiktigt försöka knyta till sig just de båda borgerliga mittenpartierna. Genom att hålla dem på gott humör hoppas Löfven kunna fördjupa sitt januarisamarbete, och långsiktigt hålla partierna till höger i svensk politik borta från makten.
Det lär också bli svårt att hitta direkta förlorare på den här budgeten där en historisk miljardrullning innebär plus för de flesta berörda, såväl företag som löntagare och pensionärer.
Men historiens dom kan ändå bli hård. Blir den ekonomiska utvecklingen sämre än regeringen förutspår riskerar budgeten att bädda för långvariga underskott i svensk ekonomi. Vägen tillbaka till balans och överskott i regeringens budget bygger på att inga nya kriser inträffar i närtid, att världsekonomin tar fart och att coronapandemin i allt väsentligt är ett avslutat kapitel.
Historiska lånebelopp
Årets budgetproposition kan också utgöra slutpunkten för den långa period av stram ekonomisk budgetpolitik som följt 90-talskrisen. Med hänvisning till coronapandemin lånas nu historiska belopp för att genomföra regeringens åtgärder. För den som en gång brutit budgetdisciplinens hårda krav kan det vara frestande att fortsätta på den inslagna vägen.
Oppositionen i riksdagen var också hård i sin kritik mot regeringens budget vid måndagens debatt. Vänsterpartiet kritiserade regeringen för att hellre låna pengar än att höja skatterna för de välbeställda. Moderaterna å andra sidan anklagade regeringen för att skuldsätta svenska folket utan att lösa problemen med kriminalitet och arbetslöshet. Ett genomgående tema i kritiken är att budgeten förvisso är historisk i sin omfattning, men att den är spretig både vad gäller innehåll och inriktning.
Så även om partierna var överens om mycket i våras när den akuta krisen bekämpades är oenigheten idag betydande om vilken väg Sverige ska ta för att återstarta ekonomin, hålla tillbaka arbetslösheten och bekämpa brottsligheten.