Utbildningsministern konstaterar att de förbättrade resultaten skett trots att den svenska skolan tagit emot rekordmånga nyanlända elever, brottas med en stor lärarbrist och har fått större elevkullar.
– Det här är ett styrkebesked, svensk skola står stark, säger hon.
Men allt är inte positivt. Utbildningsministern uppger att hon oroas över likvärdigheten och segregationen i svensk skola.
Jämfört med övriga OECD-länder ligger Sverige på en genomsnittlig nivå när det gäller hur likvärdigt skolsystemet är. Men på den här punkten är Sverige sämst i Norden och det har inte skett någon förbättring under de senaste åren.
Flera åtgärder för jämlikhet
Som åtgärder för en jämlikare skola lyfter Anna Ekström det så kallade likvärdighetsbidraget som infördes i slutet av den förra mandatperioden, samt karriärtjänsterna som ska ge skolor i utanförskapsområden bättre möjligheter att anställa och behålla lärare.
Hon påpekar också att det just nu pågår en utredning som ser över urval, antagning och etablering på skolorådet.
Vill ni begränsa det fria skolvalet?
– Vi vill att elever och föräldrar ska kunna välja vilken skola man vill gå på. Samtidigt vill vi att reglerna för antagning och urval ska vara bättre anpassade för att få en likvärdig skola. Jag måste få återkomma när utredningen lagt sitt förslag om hur det här ska göras, säger Anna Ekström (S).
M: ”Inte enbart glädje”
Moderaternas skolpolitiska talesperson Kristina Axén Olin lyfter att många resultat i Pisa-mätningen är bekymrande.
– Tyvärr är den här undersökningen inte enbart något att glädjas åt.
Hon lyfter bland annat att Sverige är det land som har högst andel elever som hade så pass dåliga kunskaper att de inte fick vara med i undersökningen.
– Vi ser väldigt stora skillnader mellan barn med utländska föräldrar eller som själva är födda utomlands jämfört med elever som är födda i Sverige. Där har andra länder inte lika dåliga resultat som Sverige har.
Pisa-rapportens utsände pekar på att det fria skolvalet spelar stor roll, hur ser du på det?
– Det fria skolvalet har varit bra och något att värna om. Det du ser i den här mätningen är att vi inte har tillräckligt hög kvalitet i alla våra skolor. I de skolor som har störst utmaningar kan vi inte ens rekrytera lärare.
Finns det anledning att vara självkritisk över att ha infört ett skolvalssystem som ytterligare segregerar?
– Jag tror att vi kan göra förbättringar för att få fler att göra ett aktivt skolval. Men det tar inte bort att vi har väldigt stora skillnader i svensk skola när det gäller rekryteringar och resultat. Det spelar ingen roll om det är kommunala skolor eller friskolor, säger Kristina Axén Olin.