Rikskonferensen Folk och Försvar har sedan decennier varit en institution i svensk politik. Faktum är att årets konferens är den sjuttionde i ordningen.
Det här är mötesplatsen för det som kan kallas det svenska militär-industriella komplexet: politiker, försvarsindustri, militärer och intresseorganisationer. Också lobbyister är på plats, liksom journalister.
Som vanligt medverkar en rad välkända politiska profiler.
Utrikesminister Margot Wallström, försvarsminister Peter Hultqvist och Moderatledaren Anna Kinberg Batra är några av dem. Också Lettlands president Raimond Vejonis deltar. Därmed lär både rysk upprustning och utrikespolitik komma i fokus liksom frågan om Natos roll i Östersjöområdet.
Nato-frågan het
Som vanligt har de svenska Nato-anhängarna vässat argumenten inför Rikskonferensen. Utspel om att Sverige bör gå med i Nato hör numera till ritualen när det är dags för Folk och Försvar. Politiskt har frågan växt under det senaste året. Samtliga borgerliga partier vill nu ha ett svenskt Nato-medlemskap, vilket gör frågan till blockskiljande.
Men så länge Socialdemokraterna säger nej blir det ingen svensk ansökan. Därför lyssnar nog alla under årets Folk och försvar uppmärksamt på hur framför allt Margot Wallström och Peter Hultqvist formulerar sig i frågan.
Frågan om svenskt Nato-medlemskap har aktualiserats av ett krympande svenskt försvar samtidigt som Rysslands upprustning tagit fart. Kriget i Ukraina har dessutom bekräftat bilden av en rysk statsledning som är beredd att ta till våld för att stärka den egna positionen eller utvidga landets gränser.
Nya miljarder
I Sverige har regeringen och de tre allianspartierna Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna gjort upp om nya satsningar på försvaret. Det handlar om drygt tio miljarder kronor extra fram till år 2020. Men frågan är hur stor effekten blir av denna satsning. '
Svensk ekonomi beräknas fortsätta växa i god takt under den här perioden och trots att nya pengar tillförs ser det ut som att försvaret som andel av BNP kommer att fortsätta att minska, ner mot den enligt många bedömare kritiska gränsen på en procent av BNP.
De över tid krympande försvarsanslagen kommer säkert att diskuteras på årets Folk och Försvar. Den långsiktiga minskningen från strax under tre procent av BNP ner till kanske snart en procent spelar naturligtvis en viktig roll för försvarets möjlighet att lösa sina uppgifter. En annan fråga är om värnplikten ska återinföras i någon form.
Samtidigt är det ekonomiska läget för staten ansträngt de kommande åren. Flyktingkrisen gräver djupa hål i statens kassa, pengar som regeringen i allt väsentligt vill låna upp. Det gör att det sannolikt finns ett begränsat intresse av regeringen för att genomföra ytterligare satsningar på försvaret.
Rysshot
När kriget i Ukraina rasade som mest skapade det grogrund för en växande debatt i Sverige om ett ökat hot från Ryssland. Det var också i detta skede svenska politiker samlades kring beslut om att ge mer pengar till försvaret. Rysslands ökade engagemang i Syrien har emellertid förskjutit fokus från konflikten i Ukraina.
Det senaste halvåret har den svenska debatten handlat mer om terrorhotet och flyktingkrisen än om Rysslands upprustning och utrikespolitik. Ändå är det en fråga som är lika aktuell i dag som när ryska attackplan på långfredagen 2013 övade angrepp mot svenska mål. Eller som när ryska stridsfartyg 2014 och 2015 störde bygget av den nu färdiga Norbaltkabeln mellan Sverige och Litauen.
Samtidigt fortsätter Rysslands militära upprustning. Trots fallande oljepriser och flera magra år ser det ut som att Rysslands tillväxt i år kan hamna på plus. Det innebär mer pengar till nya vapensystem, även om kriget i Syrien slukar stora resurser. Nya medeldistansrobotar med kapacitet att nå både Gotland och det svenska fastlandet planeras i enklaven Kaliningrad. Det påverkar förstås direkt svensk nationell säkerhet.
Attentaten i Paris
Det är i ljuset av detta såväl försvarsanslag som ett eventuellt Nato-medlemskap kommer att debatteras under årets Folk och Försvar. Men orosmolnen i världen är fler än så. Det är ännu ej möjligt att se något slut på kriget i Syrien. Terrorgruppen IS har visserligen drabbats av ett antal bakslag på slagfältet, men attentaten i Paris visar att IS både har organisation och förmåga att slå till mot mål i Europa.
Också i Sverige har myndigheterna under hösten höjt beredskapen mot terrorangrepp.
Samtidigt har den långvariga konflikten mellan Saudiarabien och Iran eskalerat kraftigt på sistone. Vad detta kan leda till kan ingen ge något säkert svar på i dag. En öppen väpnad konflikt mellan de båda regionala stormakterna skulle kunna sätta hela världsekonomin i gungning.
Kinas ekonomi oroar
Blickar vi längre bort kan man notera att Nordkoreas ledare Kim Jong-Un nu hävdar att landet har sprängt sin första vätebomb. Uppgiften ifrågasätts av bland annat USA men om det stämmer har Nordkorea snart muskler nog att på allvar hota västvärlden.
En väpnad konflikt i en ytterst känslig politisk region som dessutom blivit en av världens viktigaste tillväxtmotorer skulle snabbt få oöverblickbara konsekvenser.
Den senaste tidens börsfall i Kina som utlösts av obalanser i den kinesiska ekonomin har inte i första hand säkerhetspolitiska implikationer, men en kraftig global ekonomisk nedgång kan förstås bidra till ökad politisk oro och till internationella konflikter.
Nog finns det gott om svåra frågor att diskutera, både i Sveriges omedelbara närhet och längre bort, när årets Folk och Försvar inleds på söndag.