Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg är nöjd.  

– Av de här 11.000 tjänsterna har hälften har gått till inrikes födda och hälften till utrikes födda. Grupper som står lite längre bort från den svensk arbetsmarknaden. Att då ha en insats som fungerar för båda grupperna och dessutom lika bra för båda könen känns väldigt bra, säger Mikael Sjöberg.

Enligt honom är en anledning till den stora ökningen att regeringen ändrade reglerna 2016. Bland annat genom att låta nyanlända ta del av extratjänsterna, men också genom att höja subventionsnivåerna.   

”Tagit fart under det senaste halvåret” 

För sedan extratjänsterna introducerades 2015 har ökningstakten varit långsam. Först under det senaste halvåret har utvecklingen tagit fart på allvar med ungefär 900 nya tjänster per månad. I november fanns 9000 tjänster och först i december steg antalet till strax över 11.000.

De så kallade extratjänsterna är jobb för långtidsarbetslösa och nyanlända med full lön som betalas av staten. De lanserades som ett sätt att med riktiga jobb fasa ut utvecklingsgarantins sista fas, sysselsättningsfasen.

Långt ifrån målet

Men trots att de subventionerade tjänsterna nu ökar är man långt ifrån regeringens mål. Att det ska finnas 20.000 extratjänster år 2020. Ett mål som i media har kallats för ett fiasko. 

Men Arbetsförmedlingens generaldirektör är optimistisk.  

– Det är en såpass bra insats att vi kommer att nå målet, säger Mikael Sjöberg. 

”Det tar tid”

Vad finns det egentligen som säger att personerna som idag har en extratjänst kommer att gå vidare till full, osubventionerad sysselsättning?  

– Det tar tid innan vi kan säga det med säkerhet för de här personerna måste ha varit anställda i ett eller två år. Men vi har stora förhoppningar på att det här inte kommer att bli en så kallad rundgång i systemet. Några kommer säkerligen att komma tillbaka till oss men då har de en bättre situation inför sitt nästa jobb.