Om du tycker att det känns som att politiker ger fler och fler vallöften så har du helt rätt. De senaste 20 åren har mängden vallöften mer än fyrdubblats, det visar forskning från Göteborgs universitet. 2014 nådde valrörelsen sin kulmen med hisnande 1 848 vallöften – en utveckling som enligt ännu inte publicerad forskning förväntas plana ut under senaste mandatperioden.
– 2014 var ett speciellt val för då fanns det även koalitions-valmanifest. Det fanns ett lite annat upplägg vid den här tiden, dels hade partierna egna manifest men man hade också gemensamma manifest, säger Elin Naurin, docent vid Göteborgs universitet.
Rörliga väljare måste vinnas varje val
Elin Naurin har forskat på vallöften i närmre 20 år och menar att det ökade antalet vallöften beror på framförallt tre trender: ökad rörlighet bland väljarna, professionalisering och marknadsinrikting inom partierna, samt medialisering av politiken.
Det är inte längre självklart vad många stora väljargrupper röstar på. Numera måste väljarna vinnas på nytt – varje val.
– Människor identifierar sig inte med ett parti i samma grad i dag och är sällan medlemmar i partier. Det beror sannolikt på att vi är mer individualistiska, då behöver fler sakfrågor täckas och det gör man med hjälp av fler vallöften, säger hon.
Valmanifest spelar roll
Nu snittar varje valmanifest på 149 löften per parti, vilket utgör en utmaning även för väljarna.
– Vi överskattar människors möjlighet att ta till sig alla dessa löften inför ett val. Man väljer de man tycker är viktigast och lyssnar på dessa, säger hon.
Har det ökade antalet vallöften påverkat väljares förtroende för partierna?
– Man ska komma ihåg att forskare definierar vallöften på ett sätt som inte alltid stämmer överens med hur väljare definierar vallöften. Väljare har ofta en bredare syn och utgår från sin egen situation och kanske även tidigare löften, säger hon.
Håller de vad de lovar?
– Regeringspartier uppfyller fler löften än de som sitter i opposition. Partier som sitter själva i regeringen uppfyller störst andel av sina vallöften, mellan 80 till 90 procent. I koallitionsregeringar ligger nästan lika högt om man har gemensamma valmanifest – om inte så uppfyller man fortfarande mellan 50 till 70 procent, säger hon.
Hur väl håller politiker egentligen sina löften? SVT har frågat folk på stan vad de tror.
Tre snabba: Så definierar forskare vallöften
Vid Göteborgs universitet bedrivs vallöftesforskning sedan ett antal år tillbaka. Docent Elin Naurin svarar på tre snabba frågor om hur forskningen definierar ett vallöfte:
Måste politiker använda orden ”vi lovar”?
– Nej, för oss räcker det om de säger saker som ”vi vill” eller ”vårt mål är” så länge som utfästelsen är tydlig.
Hur avgör man vad som är ett vallöfte och inte?
– Främst genom valmanifesten. Forskare letar efter formuleringar som beskriver det som är testbart, det vill säga mål eller ageranden som ska ske i framtiden.
När anses ett vallöfte vara uppfyllt?
– Det ska gå att avgöra om målet uppnåddes eller om agerandet ägde rum under mandatperioden.