Tom Britton ser två möjliga förklaringar till att resultaten från FHM:s antikroppstester avviker från prognoserna. Foto: TT

FHM:s antikroppstester avviker från prognoserna – matematikern ”ser två förklaringar”

Uppdaterad
Publicerad

Resultatet från Folkhälsomyndighetens antikroppstester visar i ett första skede att färre personer än man tidigare trott har utvecklat antikroppar.

– Jag ser två möjliga förklaringar, säger Tom Britton, professor i matematisk statistik.

Under onsdagen presenterade Folkhälsomyndigheten de första resultaten från de antikroppstester som gjordes tidigare i april.

De visar att Stockholm har störst andel positiva antikroppstester: 7,3 procent, vilket kan jämföras med totalt 4,2 procent i Skåne och 3,7 procent i Västra Götaland.

Coronapandemin

Speglar läget i april

Siffrorna speglar coronapandemin från vecka 15, eftersom det dröjer ett tag innan kroppens immunförsvar utvecklar antikroppar.

– Det är inte 7 procent nu. Vi ligger någonstans på 20 procent plus i Stockholm, säger statsepidemiolog Anders Tegnell om siffrorna.

Avviker kraftigt

Matematikprofessorn Tom Britton är en av dem som beräknade att Stockholm skulle uppnå flockimmunitet redan i maj.

När SVT frågar honom om resultatet från testerna är han tydlig med att både hans egen och FHM:s tidigare prognoser avviker kraftigt, men att han också ser möjliga förklaringar till det.

– Den ena förklaringen är att FHM:s tidigare prognos var ordentligt fel, och även min. FHM redovisade att det fanns en massa osäkerhet kring deras tidigare prognos och att den skulle vara exakt är det ingen som trott. Men det här är en stor avvikelse. Jag är tveksam.

”Kanske inte får antikroppar”

– Den andra möjligheten är att den tidigare prognosen visade hur många som skulle ha smittats. Den nya prognosen baseras i stället på hur många som har antikroppar. Alltså, alla som smittats kanske inte får antikroppar, i alla fall inte på en nivå som kan detekteras av testerna, säger Britton.

Den möjligheten ser även immunologen Petter Brodin:

– Det kan vara så att man har en mild infektion och väldigt svaga mätbara antikroppar. Det betyder inte att man saknar immunitet, även om antikroppstestet är negativt.

Lyckas isolera sig

Resultaten visar också att det var vanligast med antikroppar mot covid-19 i åldrarna 20-64 år. 6,7 procent av proverna i denna grupp var positiva, vilket kan jämföras med 2,7 procent i åldersgruppen 65–70 år och 4,7 procent i åldersgruppen 0–19 år.

Enligt Anders Tegnell är det ett tecken på att den äldre gruppen lyckats hålla sig isolerade i högre utsträckning, och att spridningen inte är lika stor bland barn.

Insamlingen pågår under åtta veckor och varje vecka samlas cirka 1 200 prover in.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Coronapandemin

Mer i ämnet