Henrik Bachner menar att Sverige och delar av Europa upplevt en tydligare och delvis förstärkt antisemitisk strömning under de senaste decennierna.
– Det har delvis att göra med sociala medier. De har kraftfullt underlättat spridningen av antisemitiska idéer och erbjudit mötesplatser för människor som hyser sådana uppfattningar vilket i sin tur kan bidra till att attityder förstärks.
Dessutom framträder i dag en mer aggressiv och öppen antisemitism i specifika ideologiska miljöer, menar Henrik Bachner.
– Då tänker jag framför allt på högerextrema miljöer och extrema islamistiska rörelser, som också ligger bakom flera terrordåd mot judiska mål.
– Men antisemitismen utgör även ett problem i andra politiska opinioner, den förekommer i sammanhang som rör Israel-Palestinakonflikten och i delar av de befolkningsgrupper som har rötter i Mellanöstern, säger han.
Viss ökning i anmälningar
Anmälningsstatistiken gällande antisemitiska hatbrott i Sverige visar på en viss ökning de senaste tio åren. Den visar också att antalet anmälningar delvis hänger samman med Israel-Palestinakonflikten.
I Sverige ökade exempelvis anmälningarna under Gazakrigen 2009 och 2014.
– Det är svårt att veta vad som är ökad anmälningsbenägenhet och vad som är en ökning i faktiska brott. Men vi vet att många inte anmäler hatbrott och att mörkertalet är stort, säger Henrik Bachner.
Skillnader i Europa
I ett jämförande perspektiv tycks antisemitismen vara mindre utbredd i Sverige än i många andra europeiska länder.
I en attitydmätning från den amerikansk-judiska organisationen Anti-defamation league (ADL) från 2019 rankades Sverige lägst av de 18 undersökta länderna när det gäller ”andelen konsekvent antisemitiskt inställda”.
En attitydmätning utförd av tv-bolaget CNN tillsammans med undersökningsföretaget Comres förra året visar liknande resultat.
Henrik Bachner menar att resultaten av ovan nämnda undersökningar kan ge en fingervisning om attityder i respektive länder men påpekar samtidigt att mätningarna inte ger en heltäckande bild.
Högernationalistiska partier
I andra änden av spektrat, det vill säga de länder som i attitydmätningar visar högst nivåer av antisemitism, återfinns Polen och Ungern.
– Där ser vi en förstärkt antisemitisk strömning som underblåses av högernationalistiska partier och i vissa fall också regeringar, inte minst den ungerska.