– Jag har gjort mig av med teven, sagt upp telefonabonnemanget och jag handlar aldrig något onödigt. Det enda positiva är väl att jag slutat att röka.
Orden är Gunnell Forséns, en före detta kyrgogårdsarbetare, som i perioder varit arbetslös sedan 2002. För varje gång hon blivit arbetslös får hon allt svårare att klara sig.
– När jag blev arbetslös första gången, 2002, bodde min yngste son fortfarande hemma. Visst var det knapert, men jag fick det i alla fall att gå runt. I dag har jag svårt att försörja bara mig själv och jag skulle inte klara av att försörja ett barn också.
När Gunnell blev arbetslös 2002 fick hon 80 procent av taket i a-kassan som då låg på 18.700. Då motsvarade det ungefär 80 procent av den lön hon hade haft.
Stor skillnad i köpkraft
I dag, 12 år senare, ligger taket i a-kassan fortfarande kvar på 18.700 och Gunnel har enligt de nya reglerna bara rätt till 65 procent av det beloppet.
Hon plockar fram lönebeskedet från det senaste jobbet hon hade.
– Om jag jämför med lönen jag fick senast så ligger min nuvarande akassa på 50 procent. För varje gång jag får akassa så förlorar jag mer och mer. Skillnaden mellan lönen och a-kassan blir större hela tiden.
Ibland tvingas hon ta hjälp av sina barn för att kunna fortsätta att söka jobb.
– För några år sedan lånade jag pengar av min ene son för att kunna köpa en bil av min andre son, säger Gunnel och skrattar åt minnet.
– Många av de jobb jag söker kräver att man har bil.
Att taket i akassan inte förändrats sedan 2001 har fått stora konsekvenser för de arbetslösa. Det visar en nyutkommen rapport från TCO. En ensamstående som är arbetslös har tappat 3.700 i månaden i köpkraft sedan 2001.
En arbetslös ensamstående förälder har tappat 5.300 i månaden och om båda föräldrarna förlorar jobbet i en tvåbarnsfamilj har familjen i dag 7.240 kronor mindre att röra sig med jämfört med 2001
Under normen
Enligt rapporten klara många arbetslösa inte längre de nödvändiga utgifterna enligt Konsumentverkets norm
– Det är oacceptabelt att vi låtit vår arbetslöshetsförsäkring bli så dålig, säger TCOs ordförande Eva Nordmark. Dels handlar det om löntagarnas trygghet men det handlar också om omställningsförmågan, att man ska våga ta ett nytt jobb. Den låga ersättningen är inte bara problematisk för den enskilde utan för hela samhällsekonomin.
Gunnell Forsén, som tidigare var engagerad i Vänsterpartiet, tycker det är fel att taket i a-kassan inte höjts.
– Egentligen borde ersättningen vara 80 procent av den lön man har. Ju högre lön man har i dag desto större blir kraschen när man blir arbetslös.