Denny Vågerö har forskat på arbetslöshetens hälsoeffekter. I flera stora studier har han tillsammans med forskare från bland annat Karolinska Institutet tittat på effekterna av 90-talskrisen. Enligt forskarna var sambandet mellan ökad dödlighet och massarbetslöshet ”otvetydigt”.
Drabbar främst män
Bland de män som blev arbetslösa minst en månad mellan 1992 och 1996 ökade risken för en förtida död med 26 procent. För kvinnor var sambandet inte lika tydligt.
De som drabbades hårdast var de som inte fick jobb när ekonomin vände. Långtidsarbetslöshet var en viktig faktor. Lågutbildade män, män med låg inkomst och ogifta män var överrepresenterade.
De dödsorsaker som ser ut att öka mest på grund av arbetslöshet är alkoholrelaterade sjukdomar och självmord.
– Även hjärt- och kärlsjukdomar sticker ut bland män, säger Denny Vågerö.
Också dödligheten på grund av trafikolyckor ökade, enligt forskarna.
150 00 fler arbetslösa
Enligt banken Swedbanks senaste ekonomiska prognos kommer den svenska arbetslösheten att öka kraftigt fram till sommaren. Enligt deras ekonomer kommer den då ha ökat med cirka tre procentenheter till cirka tio procent. Det betyder drygt 150 000 fler arbetslösa.
Denny Vågerö är noga med att påpeka att alla kriser är olika och att han inte kan säga några siffror om hur många som kommer dö denna gång.
– Men baserat på tidigare antaganden är det sannolikt att vi får en ökad uppgång i dödlighet när det vänder, säger han.
Enligt Denny Vågerö är den framtida folkhälsan helt beroende av hur regeringen hanterar krisen.
– Vid tidigare kriser har man skurit ned arbetslöshetsunderstöd och ekonomiska rättigheter. Nu finns det möjlighet att göra tvärtom, säger han.