Sju av tio sysselsatta som upplevt arbetsrelaterade besvär det senaste året har känt sig trötta på grund av arbetet. Foto: Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket: Tre av tio lider av arbetsrelaterade besvär

Uppdaterad
Publicerad

Närmare var tredje sysselsatt har haft besvär till följd av arbetet det senaste året, enligt en ny rapport från Arbetsmiljöverket.

Ett av de vanligaste besvären är trötthet – ett alarmerande resultat enligt stress- och sömnforskaren Göran Kecklund.

– Om det pågår under en längre tid kan det leda till stressbesvär och till långa sjukskrivningar, säger han.

Det är Arbetsmiljöverkets nya rapport ”Arbetsorsakade besvär 2018” som visar på de hälsoproblem till följd av arbetet som människor i Sverige haft under det senaste året. Av landets drygt fem miljoner sysselsatta har närmare en tredjedel, 28 procent, haft besvär till följd av arbetet.

För hög arbetsbelastning, påfrestande arbetsställningar samt otydliga eller motstridiga krav från arbetsgivaren är vanliga orsaker till besvären.

30-49-åringar har mer besvär med stress

Fysisk smärta eller värk är vanliga arbetsorsakade besvär, men undersökningen visar också att sysselsatta i åldern 30-49 år har mer besvär med stress och psykiska påfrestningar än andra åldersgrupper.

Det absolut vanligaste av dessa besvär är trötthet, som sju av tio av de som upplever arbetsrelaterade besvär uppgett att det känt. Något stress- och sömnforskaren Göran Kecklund vid Stockholms universitet tycker sticker ut.

– Stress som leder till trötthet är ett tecken på att det har pågått en längre tid och då har man börjat närma sig gränsen där stressen får negativa konsekvenser för hälsan, säger han.

För lite tid för återhämtning

Göran Kecklund tror inte att den stressrelaterade tröttheten endast har med hög arbetsbelastning att göra.

– Det kan också ha att göra med hur fritiden ser ut, framförallt i den här gruppen 30-49 år. Man satsar hårt på arbetskarriären men man har också höga krav på att ha en meningsfull och aktiv fritid och då blir den totala belastningen för stor och man får för lite tid för återhämtning, säger han och fortsätter:

– Man riskerar då att hamna i en situation där man är stressad hela tiden och pågår det under en längre tid kan det leda till stressbesvär och till långa sjukskrivningar, säger han.

Vad kan man göra åt det här?

– Ur ett arbetsgivarperspektiv handlar det först och främst om att se till att få ner en för hög arbetsbelastning. En annan viktig del är att arbetsgivare kanske måste jobba mer med att medarbetarna faktiskt får återhämtning på arbetsdagen, att man får sina raster och nedvarvning på arbetet. Men som sagt, det handlar också om vad man gör utanför arbetet och där kan arbetsgivare vara ett stöd så att man får mer kunskap om tid för återhämtning.

Rapporten: Arbetsorsakade besvär 2018

Undersökningen Arbetsorsakade besvär belyser hälsoproblem till följd av arbetet som människor som är sysselsatta på den svenska arbetsmarknaden har haft under de senaste tolv månaderna.

Statistiken, som bygger på 12 000 intervjuer, beskriver besvär orsakade av arbetet, vad besvären består i, vilka faktorer man menar har förorsakat besvären samt eventuell sjukfrånvaro till följd av besvären. Undersökningen gjordes årligen mellan 1991 och 2005 men från 2006 genomförs den vartannat år.

Statistiska Centralbyrån (SCB) genomför undersökningen på uppdrag av Arbetsmiljöverket och bygger på samtliga sysselsatta (16-74 år) som är folkbokförda inom Sverige.

Läs hela rapporten här.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.