Under fjolåret kom det in hela 288 nomineringar till konsumentföreningen Äkta vara från missnöjda kunder som på ett eller annat sätt känt sig lurade.

En matbluff kan exempelvis innebära att förpackningen säger någonting annat än själva innehållet, berättar Björn Bernhardson, grundare och verksamhetschef, i SVT Morgonstudion.

– I princip alla följer regelverket mer eller mindre, det är lagstiftningen. Men ”bluffarna” får konsumenterna att tro någonting som inte riktigt är sant.

Ett klassiskt exempel är att man köper en produkt utifrån det som lovas på framsidan, berättar Bernhardson vidare.

– Sen sitter man hemma och ser baksidan, och då tycker man att det var en bluff.

Vanliga typer av matbluffar

Och det kan röra sig om en ”palett av typer av bluffar”, konstaterar grundaren.

Några vanliga exempel finns bland de nominerade varorna; lakritsglass utan något som helst spår av riktigt lakrits i, “hembakat” bröd som inte är bakat i någons hem eller varor märkta ”utan tillsatt socker”, när de egentligen innehåller socker, men i form av exempelvis sirap.

”Språkligt kryphål”

Det är lite av ett ”språkligt kryphål”, säger Bernhardson och uppmanar alla att läsa innehållsförteckningen ordentligt.

– Det är nästan alltid så att bluffen är på framsidan, svaret är på baksidan.

Äkta varas jury har utsett produkterna som slåss om priset som årets mest vilseledande matvara. Se vilka i klippet ovan.