Vid en presskonferens presenteras förslaget att ”användningen av livstidsstraffet bör öka väsentligt och utgöra normalstraff i den bemärkelsen att det förutses dömas ut i en majoritet av fallen”.
Samhället måste markera
– Att ta livet av någon är den mest klandervärda handling man kan utföra och det finns ett behov av att markera hur allvarligt samhället ser på detta, säger Beatrice Ask.
Den straffskärpning som infördes 2009 var bra men inte tillräcklig, anser Ask. Statistiken visar nämligen att antalet livstidsstraff minskat efter skärpningen, vilket inte var avsikten.
– Livstidsstraffet bör utgöra normalstraffet för mord, säger Ask som anser att livstid inte bör vara förbehållet den som exempelvis gjort sig skyldig till flera mord utan även ska gälla den som slagit ihjäl sin fru.
Livstidsstraff ska utgöra normalstraffet för den som slagit ihjäl en närstående, eller där närstående till offret tvingas bevittna mordet.
Samma sak ska gälla när mordet sker i offrets hem, när offret orsakats svårt lidande innan dödsögonblicket, när brottet planerats och i de fall där offret haft en särskilt skyddslös ställning.
Inte räknat på kostnader
Men även vid mord som sker i samband med brott i vinningssyfte eller där gärningsmännen är i numerärt överläge ska livstid vara normalstraffet.
Fortsättningsvis ska det också gälla vid flerfaldig brottslighet och vid återfall.
I förslaget har man inte räknat på de ökade kostnaderna för kriminalvården, men Ask påpekar att de morddömda utgör en mindre del av samtliga dömda och att den ökade kostnaden är värd att ta.
Beatrice Ask får frågan om hon tror att livstidsstraffen har någon preventiv effekt.
– Det finns situationer där det naturligtvis kan finnas en riskbedömning med i kalkylen. Men begår man det allvarligaste brottet man kan begå, att man tar livet av en människa så bör samhällets svar på det vara så hårt det kan bli.
Men det enda sättet straffet är garanterat avhållande på är att den som sitter i fängelse inte kan begå ett nytt mord.
Rätten att få sitt livstidsstraff tidsbestämt ska kvarstå.
Livstid inte hela livet
- Ett livstidsstraff i Sverige innebär i praktiken inte att den dömde sitter resten av sitt liv i fängelse. I stället betyder det att det inte finns någon övre gräns för hur länge personen kommer att vara fängslad.
- Den som suttit längst är i dag Leif Axmyr som för 31 år sedan mördade sin före detta flickvän och hennes nye man.
- I somras beslutade tingsrätten i Örebro att tidsbestämma Axmyrs livstidsstraff till 51 år. Om han avtjänar två tredjedelar av det, enligt principen om villkorlig frigivning, innebär det att han släpps 2016 – efter 34 år.
- Leif Axmyr är 75 år gammal. (TT)