Det svenska valsystemet grundar sig i allmän och lika rösträtt. Det betyder att rösträtten endast påverkas av hur gammal du är, var du bor och ditt medborgarskap. Alla har lika stor rätt att påverka vilket betyder att alla har en röst var, en röst som är hemlig och som ingen annan får bestämma över.
Såhär röstar du
Alla som har rätt att rösta, som står i vallängden och har en adress kommer att få ett röstkort hemskickat till sig. Är du bosatt i Sverige ska ett röstkort ha anlänt med posten senast den 1 september. I röstkortet står också vallokalens namn och dess öppettider.
Har du flyttat måste du ha folkbokfört dig hos Skatteverket 30 dagar före valdagen för att ska få rösta där du är bosatt.
Vallokalen är bara öppen på valdagen och bara de väljare som finns på vallokalens röstlängder får rösta på plats.
I vallokalen
*Ta en valsedel och ett valkuvert.
*Bakom de så kallade valskärmarna gör du som väljare iordning din röst. Där finns också en penna om man vill personrösta, det vill säga kryssa för den person som man helst vill ska bli vald för partiet.
*Kuvertet ska sedan lämnas till en av röstmottagarna samtidigt som man idag måste visa legitimation eller låta någon annan intyga din identitet.
*När röstmottagarna har prickat av dig i röstlängden lägger de ner valkuverten i valurnorna. Varje val; riksdagsval, landstings- eller kommunfullmäktigeval, har en urna.
Om du inte röstar i vallokalen
Från den första september går det bra att förtidsrösta. För att få förtidsrösta måste du ha med dig ditt röstkort och legitimation. Det är kommunen som bestämmer röstningslokalerna där man kan förtidsrösta och man kan förtidsrösta i vilken röstningslokal som helst i landet.
Bor du utomlands finns det två sätt att rösta på: antingen kan du rösta på en svensk ambassad eller konsulat, eller brevrösta.
För att kunna brevrösta behöver du särskilt brevröstningsmaterial. Det kan du beställa från Valmyndigheten eller hämta på utlandsmyndigheter, till exempel ambassader och konsulat, från juli.
En brevröst får postas tidigast den 5 augusti, den ska vara i Sverige senast den 20 september och den måste postas utomlands.
Om du är sjuk, gammal eller funktionshindrad och inte kan ta dig till din vallokal kan du få rösta med bud. Du kan även budrösta om du sitter i häkte eller i fängelse.
Det material du behöver för att rösta med bud finns att hämta på alla ställen där man får rösta, men även hos kommunen.
Väljaren gör själv i ordning sin röst genom att lägga en valsedel ett valkuvert och stänga igen kuvertet. Första dag en budröst får göras iordning är 24 dagar innan valet.
Alla kan vara vittne men inte vem som helst får vara bud. Klicka på länken för att se vilka som kan agera bud.
Vem får rösta var
Alla svenska medborgare som är eller någongång har varit folkbokförd i Sverige och fyller 18 år senast på valdagen, har rätt att rösta i riksdagsvalet.
För val till landstings- och kommunfullmäktige har även utländska medborgare som är bosatta i Sverige rätt att rösta.
Medborgare i något av EU:s medlemsländer, Island eller Norge har rätt att rösta till landstings- och kommunfullmäktige om de är folkbokförda inom landstinget eller kommunen.
Andra utländska medborgare har rösträtt om de varit folkbokförda i Sverige tre år i rad före valdagen.
När är det klart?
När röstmottagningen avslutats på valdagen räknas alla de röster som lagts i valurnorna. Det resultat man får kallas valnattsresultatet, det är preliminärt och här redovisas rösterna för de största partierna.
Den slutliga rösträkningen sköts av länsstyrelsen i varje län. Länsstyrelsen kontrollräknar alla rösterna och är ansvariga för att räkna personröster.
Både räkningen i vallokalen och hos länsstyrelsen är offentlig så vem som helst kan komma och titta.
Den slutliga rösträkningen av riksdagsvalet brukar bli klart på onsdagen efter valdagen. Både i vallokalen och hos länsstyrelsen räknas riksdagsvalet först, sedan valet till kommunfullmäktige och sist räknas valet till landstingsfullmäktige.
My Rohwedder Street
Liten valordlista:
Allmänna val
Val till riksdagen, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige som hålls vart fjärde år den tredje söndagen i september.
Brevröst
Röst som skickas från utlandet med post som ett vanligt brev. Den som vill brevrösta lägger sin röst i ett valkuvert. Valkuvertet läggs inför två vittnen ner i ett ytterkuvert.
Väljaren skriver sitt namn på ytterkuvertet och vittnena intygar att den som röstat gjort det av egen fri vilja.
Rösten samt röstkortet eller ett särskilt adresskort läggs i ett särskilt fönsterkuvert som väljaren lägger i en brevlåda.
Man kan brevrösta från utlandet var man än befinner sig.
Budröst
Den som har funktionshinder, är gammal eller sjuk eller är intagen på häkte eller kriminalvårdsanstalt och därför inte kan ta sig till en lokal där man kan rösta få ta hjälp av ett bud.
Väljaren gör själv i ordning sin röst med ett vittne och budet närvarande. Man måste använda ett speciellt ytterkuvert när man budröstar.
Folkbokföring
Register hos Skatteverket över alla som är bosatta i Sverige.
Förtidsröstning
Den som inte kan rösta i sin vallokal på valdagen kan rösta i förväg. Det går att rösta i röstningslokaler som kan vara t.ex. bibliotek, kommunkontor, sjukhus och andra vårdinrättningar samt svenska ambassader och konsulat.
Namnvalsedel
En valsedel där det utom partiets namn också finns kandidatnamn.
Partivalsedel
Valsedlar med tryckt partibeteckning men utan kandidatnamn. Sådana valsedlar används oftast på utlandsmyndigheter.
Röstkort
Röstkortet är en handling som visar att man har rösträtt, vilket valdistrikt man tillhör och vilken vallokal man ska gå till samt när den har öppet för röstning. Man kan få ett nytt röstkort om man begär det.
Röstlängd
En förteckning som innehåller alla personer som är röstberättigade.
Utlandsröst
En röst som tagits emot på svensk ambassad eller svenskt konsulat.
Utlandssvensk
En svensk medborgare, som inte är folkbokförd i Sverige. För att kunna tas med i röstlängd måste en utlandssvensk någon gång i sitt liv ha varit folkbokförd i Sverige.
Valdistrikt
Varje kommun är indelad i geografiska röstningsområden, valdistrikt, som har en vallokal. Ett medelstort valdistrikt omfattar 1.000-2.000 personer.
Valkrets
Valkrets är ett geografiskt område, som det utses ledamöter och ersättare för.
Det finns riksdagsvalkretsar, landstingsvalkretsar och kommunvalkretsar. Kommuner med färre än 24.000 röstberättigade behöver inte vara indelade i kretsar.
Valmyndigheten